Autism barn symptom: våra erfarenheter som NPF-föräldrar

Att upptäcka autism hos sitt barn är en väldigt känslomässig resa. Att förstå och identifiera tecken på autism hos barn är avgörande för att ge dem den kärlek och stöd de behöver för att trivas och blomstra. I det här inlägget berättar vi lite kring vår egen resa med att upptäcka att vår dotter är autistisk. Du får även information om de vanligaste tecknen på autism hos barn, samt tidiga tecken att vara uppmärksam på.

Vi kommer även att diskutera vikten av att genomföra tester för autism hos barn så tidigt som möjligt, för att få en diagnos och därmed få resurser och strategier för att stödja ditt barn med autism.

Vad är autism?

Autism, eller autismspektrumtillstånd (AST eller ASD), är en komplex neurologisk funktionsvariation som påverkar barns förmåga att kommunicera, interagera och förstå världen omkring dem. Varje barn med autism är unikt och har sina egna unika styrkor och utmaningar.

Hur vet man om ens barn är autistiskt?

Autism är ett spektrum, vilket betyder att barnet kan ha olika svårigheter i olika grader. Inom vården talar man om autism nivå 1-3, men i verkligheten är det mycket mer komplicerat än så. Därför är det svårt att säga ”detta gör ditt barn autistisk”, det behövs göra en tydligare analys eller utredning. Att du har en misstanke om autism är en början på en resa till att ta reda på hur det ligger till.

Hur vi visste att vårt barn var autistiskt

Det var inte alls självklart för oss att Alia var autistisk. Fram till 1,5 års ålder utvecklades hon normalt. Det är dessutom vårt första barn, och vi visste inte hur det är med ett neurotypiskt barn. Så här i efterhand fanns det väl vissa tecken innan hon fyllde 1,5 år, men inte särkilt tydliga. Alla barn är ju olika.

Det som hände vid 1 år och 4 månader var att Alia började förskolan. På grund av Covid-19 var hennes förskolestart lite försenad. I början gick allt bra, men sen gick hon in i en regression. Hon slutade att utveckla språket och var ofta ganska upprörd när hon inte kunde uttrycka sig. Hon började kasta sig på golvet/marken i frustration och skrika högt, det som inom autismvärlden kallas meltdown. Men vi trodde bara att det var trotsåldern som börjat.

När hon var runt 2 år blev vi kallade till ett föräldramöte. Då var specialpedagogen med. De berättade att Alia inte interagerade med andra barn på ett ”normalt” sätt, att hon var oinitresserad och att hon hade andra svårigheter. Min reaktion blev ”vi har funderat på om hon är autistisk”. Till svar fick vi att de inte kunde veta det, och att vi i så fall behövde göra en utredning.

Det var början på en väldigt mörk tid för mig och oss. Jag frågade runt bland familj och vänner, men alla övertygade mig om att Alia omöjligen kunde vara autistisk. Hon var ju social och glad. Reaktionen från familjen gjorde att vi faktiskt inte sökte till sjukvården direkt.

Jag började analysera sönder allt Alia gjorde, varenda rörelse. Jag blev till slut nästan galen.

Vi bestämde oss för att söka till BVC för att få en remiss för utredning. Detta var under Coronapandemin, så allt tog väldigt lång tid. Det tog oss över ett år att få en utredning. Under tiden bearbetade vi våra känslor kring det faktum att vår dotter troligtvis är autistisk. Den bearbetningen pågår fortfarande, och man lär sig att förhålla sig till det även om det så klart ibland är tufft. Ofta får jag känslan av att ”så här skulle det inte bli” eller ”hur ska det gå med ditt och datt när hon blir äldre”, medan jag vid andra tillfällen känner att hon är så fantastisk både i hennes personlighet och i hennes autism.

Vanliga tecken på autism hos barn

När det gäller att identifiera autism hos barn finns vissa vanliga tecken. Dessa tecken kan variera i intensitet och kombination, men det är väldigt viktigt att notera att varje barn är unikt och att hen kan visa olika tecken på autism. Här är några av de vanligaste tecknen att vara uppmärksam på:

Svårigheter med social interaktion

Barn med autism kan ha svårt att etablera och upprätthålla sociala interaktioner. De kan ha svårt att förstå och svara på sociala signaler, såsom ögonkontakt, leenden eller kroppsspråk. De kan också ha svårt att inleda eller delta i samspel med sina jämnåriga.

Alla dessa tecken på svårighet med social interaktion behöver dock inte gälla ditt barn. Vår dotter Alia har svårare med ögonkontakt än andra neurotypiska barn, men hon kan absolut ha ögonkontakt. Hon ler dessutom konstant och visar känslor med kroppspråk.

Däremot har hon lite svårt att förstå sociala regler, så som att man behöver stå i kö för saker.

Begränsade intressen och beteenden

En annan vanlig indikator på autism är närvaron av begränsade och repetitiva intressen och beteenden. Barn med autism kan intensivt fokusera på ett specifikt ämne eller objekt. Barnet kan också visa starka motstånd mot förändringar i rutiner eller miljöer.

Det vi tydligaste märkte med Alia var att hon verkligen fastnade för vissa saker och dessa varierade över tid. Ibland var hela vårt hem fullt av ballonger, trots att det inte var något kalas 🤣

Ett annat väldigt stort intresse är allt med vatten. Hela badrummet kan vara nersprutat med vatten. Hon gillar att bada, hur mycket som helst, och om hon får välja, precis hela tiden. Detta kan dock vara precis tvärt om för andra autistiska barn, vissa vägrar att bada eller duscha. Detta beror på att det gör fysiskt ont eller skapar stora obehag.

Motståndet kring saker och aktiviteter som Alia inte vill är också väldigt tydligt. Om hon inte får det hon vill, lägger hon sig på golvet/marken och skriker. För oss är dessa episoderna korta och ganska lätta att hantera, medan de för andra autistiska barn är väldigt intensiva och långvariga.

Kommunikationssvårigheter

Kommunikationssvårigheter är också vanliga hos barn med autism. De kan ha svårt att uttrycka sig verbalt och kan ha begränsad förmåga att använda språket för att kommunicera sina behov och känslor. Vissa barn med autism kan inte tala alls, medan andra kan upprepa ord eller fraser utan att förstå deras innebörd.

Alia hade mer än 30 ord vid sin 1-årskontroll. Det gjorde att hon låg i ett övre skikt kring språk. Detta var dock något som gick tillbaka i regressionen. Nu pratar hon max 3-4 ordsmeningar och hon är nästan 5 år.

Utöver svårighet att uttrycka sig, har hon också svårt att ta emot muntlig information. För autister kan muntlig kommunikation bli för rörig, och de kan behöva bildstöd eller teckenspråk för att kunna ta till sig budskap och uppmaningar.

Sensoriska känslighet

Många barn med autism har också sensoriska känsligheter. De kan vara överkänsliga eller underkänsliga för vissa sensoriska intryck, såsom ljud, ljus, beröring eller dofter. Dessa sensoriska känsligheter kan påverka barnets förmåga att fungera i olika miljöer och kan ibland utlösa ångest eller överstimulering.

Den sensoriska känsligheten var den som var minst tydlig för vår dotter Alia. Hon älskar stökiga miljöer så som kalas, badhus och flygplatser. Det som däremot kan hända är att det blir för mycket, även om hon tycker att det är roligt. Hon kan bli så otroligt uppe i varv att vi måste hålla henne för att lugna ner henne. Många autister saknar självreglering, vilket gör att de kan köra slut på sig i sociala situationer.

Från att ha ätit allt som bebis har Alia nu svårt med viss typ av mat, särkskilt sås. Hon föredrar att ha maten uppdelad, korv och bröd separat inte korv med bröd och absolut inte ketchup på. Andra autister älskar ketchup. Det sensoriska kring maten kan vara både smak, konsistens och utseende.

Tidiga tecken på autism hos barn

När det gäller att upptäcka autism hos barn är det viktigt att vara uppmärksam på tidiga tecken, eftersom tidig intervention kan göra en stor skillnad i deras utveckling och välbefinnande. Här är några av de tidiga tecknen på autism hos barn som kan indikera att det finns behov av ytterligare utredning och stöd:

Avvikande utveckling av språk och kommunikation

Ett av de tidigaste tecknen på autism hos barn är en avvikande utveckling av språk och kommunikation. Det kan innebära att barnet inte börjar prata vid den förväntade åldern eller att de har svårt att kommunicera sina behov och känslor. De kan också ha begränsade eller repetitiva språkmönster och ha svårt att förstå nyanserna i konversationer.

Verbal stimming (Ekolali) är också vanligt, dvs att barnet upprepar vissa ord eller fraser rutinmässigt, utan att vilja säga något till någon. Detta har Alia mycket av.

Svårigheter med ögonkontakt och lek

Barn med autism kan ha svårigheter med ögonkontakt och lek. De kan undvika att titta på människor i ögonen och ha begränsade sociala interaktioner.

När det kommer till lek kan de ha svårt att förstå regler och inleda eller delta i lekar med andra barn. Detta kan göra att de kan känna sig isolerade och ha svårt att etablera relationer med sina kamrater. Kom ihåg att detta inte påverkar alla barn med autism, vissa har inte det sociala behovet som neurotypiska har och lider därmed inte av att inte vara med i gemenskapen.

Repetitiva beteenden och rutiner

Repetitiva beteenden och rutiner är också ett tidigt tecken på autism hos barn. De kan vara fixerade vid vissa mönster eller intressen och ha svårt att byta fokus. De kan till exempel bli starkt engagerade i att sortera objekt efter färg eller storlek och kan bli upprörda om dessa rutiner störs. Dessa repetitiva beteenden kan fungera som en form av trygghet och kan hjälpa dem att hantera överstimulering i sin omgivning.

Att vara uppmärksam på dessa tidiga tecken på autism hos barn är viktigt, men det är också viktigt att komma ihåg att varje barn är unikt och kan visa olika tecken på autism. Om du misstänker att ditt barn kan ha autism, bör du rådfråga din barnläkare för vidare utredning och bedömning på BUP.

Autism barn test & utredning

Att få en korrekt diagnos är en viktig del av att förstå och stödja ett barn med autism. Det finns olika diagnostiska verktyg och tester som används för att identifiera autism hos barn. Dessa tester och bedömningar spelar en avgörande roll i att ge en djupare förståelse för barnets specifika behov och kan vara till hjälp för att skapa en individuell interventionsplan.

Här är några vanliga diagnostiska verktyg och tester som används för att identifiera autism hos barn:

Diagnostiska verktyg för att identifiera autism

En professionell bedömning är nödvändig för att diagnostisera autism hos barn. Läkare, psykologer eller andra specialister kan använda olika verktyg och bedömningar för att bedöma barnets beteende, kommunikation och utveckling. Dessa bedömningar kan omfatta observationer av barnets interaktioner och beteenden, intervjuer med föräldrar eller vårdnadshavare, samt utvärderingar av barnets språk- och kommunikationsförmåga.

I vårt fall gjordes en intervju med oss föräldrar, en intervju/observation på förskolan under några timmar samt några tester och kontroller med Alia själv på BUP. Testerna med Alia var av olika karaktär, bland annat att lägga puzzel. Det var både en barnläkare och en psykolog på BUP som tillsammans gjorde utredningen.

Vanliga tester och bedömningar

Ett av de vanligaste testerna för att identifiera autism hos barn är Autism Diagnostic Observation Schedule (ADOS). Det är en strukturerad observationsbedömning som utförs av en tränad professionell och involverar direkta observationer av barnets beteende och interaktioner i olika situationer. ADOS kan ge en objektiv bedömning av barnets sociala interaktioner, kommunikationsförmåga och begränsade intressen och beteenden.

Ytterligare ett vanligt använd verktyg är Autism Diagnostic Interview-Revised (ADI-R). Detta är en intervju som utförs med föräldrar eller vårdnadshavare och fokuserar på barnets tidiga utveckling, språkförmåga och beteendemönster. Intervjun ger möjlighet att få en djupare förståelse för barnets beteende och kan hjälpa till att bedöma förekomsten av autism.

Det är viktigt att komma ihåg att dessa tester och bedömningar bör utföras av professionella med specialkunskaper inom området. En korrekt diagnos är nyckeln till att få tillgång till lämplig intervention och stöd för barnet och deras familj.

Jag är osäker på vilken modell som användes vid utredningen av Alia på BUP.

Att hantera autism hos barn

Att hantera autism hos barn kräver en helhjärtad och kärleksfull insats från både familjen och det omgivande samhället. Genom att erbjuda tidig intervention, individualiserad utbildning och terapi, samt stöd till föräldrar och vårdnadshavare, kan vi skapa en meningsfull och inkluderande miljö för barn med autism att blomstra i.

Som förälder till ett barn med autism kommer du att utvecklas till en superhjälte med supersinnen. Du kommer alltid att ligga 10 steg före i allt du och ditt barn gör. Det enda du inte kan förbereda dig på är omgivninges oförståelse, men du kommer att lära dig med tiden att ignorera, utbilda och försvara. Som en lejonhona och en superhjälte i ett.

Sofia, mamma till barn med autism

Tidig intervention och stöd

Tidig intervention spelar en avgörande roll i att ge barn med autism bästa möjliga start i livet. Ju tidigare interventionen påbörjas, desto större är chansen att barnet kan utveckla viktiga färdigheter och minska utmaningarna som autism kan innebära. Specialister såsom logopeder, terapeuter och specialpedagoger, kan erbjuda olika typer av intervention och stöd för att främja språkutveckling, sociala interaktioner och kognitiva färdigheter.

Värt att nämna i sammanhanget är att alla resurser är väldigt begränsade i Sverige. Det är enorma väntetider och det enda sättet att få de resurser ditt barn förtjänar är att kämpa och slåss för dem.

Jag har lagt blod, svett och tårar på att få en bra förskolemiljö för Alia. Det har gått från katastrof till ganska välfungerande.

Individualiserad utbildning och terapi

Varje barn med autism är unikt, och därför är en individualiserad utbildning och terapi avgörande för att möta deras specifika behov och styrkor. Genom att anpassa lärandemiljön och metoder kan barnet få en skräddarsydd utbildning som främjar deras utveckling och välbefinnande. Till exempel kan tillämpad beteendeanalys (ABA) vara en effektiv metod för att träna och forma önskvärt beteende hos barn med autism.

Vilka resurser du och ditt barn får beror till stor del på den kommun ni tillhör. Det är enorma skillnader, och orättvisor, geografiskt i Sverige. Tyvärr kommer du att vara tvungen att kämpa hårt för ditt barns rättigheter.

Föräldrautbildning och stödgrupper

Föräldrar och vårdnadshavare spelar en central roll i att stödja barnet med autism. Genom att erbjuda föräldrautbildning och stödgrupper kan du som förälder få kunskap, verktyg och emotionellt stöd för att kunna hantera utmaningar och främja barnets utveckling.

Dessa resurser ger en möjlighet för föräldrar att dela erfarenheter och lära av varandra, samtidigt som de får en plattform där de kan uttrycka sina känslor och bekymmer i en förstående miljö.

Vi har gått några olika kurser hos Autismcenter för små barn här i Stockholm. Där träffade vi ett annat par med en dotter i samma ålder som Alia. Det har varit fantastiskt att ha den kontakten och det har lett till gemensamma träffar och projekt.

Genom att kombinera tidig intervention, individualiserad utbildning och terapi, samt föräldrautbildning och stödgrupper, kan vi skapa en stark grund för att hantera autism hos barn och främja deras välbefinnande och framsteg. Varje insats vi gör som samhälle och som föräldrar bidrar till att skapa en trygg och stödjande miljö där barn med autism kan blomstra och nå sin fulla potential.

Vardagliga strategier för att stödja barn med autism

Att skapa en stödjande och inkluderande vardagsmiljö är avgörande för barn med autism. Genom att använda vissa strategier kan vi hjälpa dem att känna sig trygga, förstå sina omgivningar och främja deras välbefinnande. Här är några vardagliga strategier som kan vara till hjälp för att stödja barn med autism.

Strukturerade rutiner och tydlighet

För barn med autism är strukturerade rutiner och tydlighet av stor betydelse. Genom att skapa en förutsägbar daglig rutin kan vi hjälpa dem att känna sig trygga och veta vad de kan förvänta sig.

Tydlighet i instruktioner och förväntningar är också viktigt, eftersom barn med autism kan ha svårt att förstå implicita eller vagt formulerade instruktioner. Genom att vara tydlig och konsekvent kan vi underlätta deras förståelse och minska oro och frustration.

För oss har denna tydlighet handlat om att använda bilder och bildspel för att förstärka vissa saker. Här är några exempel på hur vi använder bildspel på toaletten:

Anpassad kommunikation och social interaktion

Att anpassa kommunikationen och sociala interaktioner är avgörande för att barn med autism ska kunna delta och känna sig inkluderade. Det kan innebära att använda tydliga och konkreta instruktioner, visualisera information med hjälp av bilder eller scheman, samt använda alternativa kommunikationsmetoder om det behövs.

Det är också viktigt att skapa en positiv och stödjande social miljö där barnet får möjlighet att öva på sociala färdigheter på sina egna villkor och i sin egen takt. Att inte ställa för höga krav.

Vi jobbar mycket med kommunikationen på olika sätt. Framförallt gäller det att försöka utnyttja barnets specialintressen för att öva kommunikation. Det behöver finnas en motivation i att kommunicera, och den finns oftast kring intresserna.

Hantering av sensoriska utmaningar

Många barn med autism upplever sensoriska utmaningar, där de kan vara överkänsliga eller underkänsliga för vissa sinnesintryck. Att kunna hantera dessa utmaningar är viktigt för att skapa en behaglig miljö för barnet. Det kan innebära att erbjuda lugna och avskilda utrymmen där de kan dra sig tillbaka vid behov, undvika överstimulerande situationer eller anpassa miljön för att minska distraktioner och sensorisk överbelastning.

Genom att använda dessa vardagliga strategier kan vi skapa en miljö som stöder barn med autism. Genom att erbjuda strukturerade rutiner, anpassad kommunikation och social interaktion, samt hantera sensoriska utmaningar, kan vi underlätta deras dagliga liv och ge dem en meningsfull och trygg tillvaro.

På förskolan ger de Alia egna pauser ifrån aktiviteter, så att hon kan återhämta sig. Dessutom äter hon lunch i ett mindre sällskap med några utvalda barn som är lugna.

Att främja inkludering och förståelse

Att främja inkludering och förståelse för barn med autism är avgörande för att skapa en rättvis och stödjande samhällsmiljö. Genom att öka utbildning och medvetenhet i samhället samt skapa inkluderande skolmiljöer med anpassningar kan vi säkerställa att barn med autism ges möjlighet att delta fullt ut och trivas.

Inkludering är inget som är självklart i samhället tyvärr. Jag tror att det är stor skillnad mellan autism och andra NPF-diagnoser än exempelvis ett fysiskt handikapp. Det som inte syns, som med en funktionsvariation, blir ofta bedömt utifrån de normer som finns i samhället. Detta är alldeles orimligt och orättvist.

Många är de gångerna jag fått förklara för, och ibland skrika på, andra vuxna som saknar förståelse för mitt barn. Det kan exempelvis vara under ett meltdown som Alia har och då en äldre kvinna kommer fram och förklarar för mig att mitt barn är hungrigt och trött. Att då behöva utbilda, samtidigt som jag ska ta hand om mitt barn, kan ibland kännas som en omöjligt och väldigt otacksam uppgift tyvärr. Ibland ignorerar jag bara.

Andra gånger får man mycket förståelse och nyfikenhet. Det gör mig glad.

Vi skapade några autismfrämjande produkter för att öka inkludering och förståelse i samhället, bland annat dessa solrosband:

Utbildning och medvetenhet i samhället

En viktig del av att främja inkludering är att öka utbildning och medvetenhet om autism i samhället. Genom att informera och utbilda människor om autism kan vi minska fördomar och missuppfattningar och skapa en kultur av förståelse och acceptans. Det handlar om att sprida kunskap om de unika utmaningar och styrkor som barn med autism har och betona behovet av inkludering och stöd.

Mitt sätt att sprida kunskap är att skriva om autism i den här bloggen. Det är min möjlighet att påverka samhället och att nå ut till föräldrar med frågor om autism.

Inkluderande förskole- och skolmiljöer

En annan viktig aspekt av inkludering är att skapa inkluderande skolmiljöer för barn med autism. Det innebär att erbjuda anpassningar och stöd för att möta deras individuella behov och säkerställa att de kan delta och lära sig på sina egna villkor. Det kan inkludera att tillhandahålla resurser som stödassistenter, anpassad undervisning och alternativa kommunikationsmetoder. Genom att skapa en miljö där olikheter uppmärksammas och accepteras, kan vi främja en känsla av tillhörighet och öppna dörrarna för lärande och social interaktion.

Genom att främja utbildning och medvetenhet i samhället samt skapa inkluderande skolmiljöer och anpassningar, kan vi skapa en mer inkluderande och förstående värld för barn med autism. Det är en resa som kräver engagemang, empati och kontinuerligt arbete från oss alla. Genom att arbeta tillsammans kan vi skapa en samhällsmiljö där alla barn ges möjlighet att blomstra och nå sin fulla potential.

Att få de resurser Alia förtjänar på förskolan har varit en lång resa. Med tjat och tårar har vi fått igenom förändringar, och framförallt byte av personal, som gjort att Alia nu har pedagoger som förstår autism och som är villiga att jobba med henne. Tyvärr är detta ganska vanligt, och okunskapen bland förskolepersonal är tyvärr hög. Numer ingår moment om funktionsvariationer i utbildningen av skol- och förskolepersonal men det är många som är av den ”gamla skolan” fortfarande tyvärr.

Forskning inom autism

Forskning inom autism är en källa till hopp och möjligheter för barn med autism och deras familjer. Genom att utforska innovativa terapimetoder och interventioner samt ha en positiv framtidssyn kan vi fortsätta att förbättra livskvaliteten för personer med autism.

Innovativa terapimetoder och interventioner

Forskning och utveckling har lett till innovativa terapimetoder och interventioner för att stödja barn med autism. Till exempel har teknikbaserade interventioner, såsom användning av appar och virtuell verklighet, visat sig vara lovande verktyg för att träna sociala färdigheter och underlätta kommunikation.

Andra terapimetoder, såsom musikterapi och djurassisterad terapi, har också visat sig vara effektiva för att främja välbefinnande och förbättra samspel och kommunikation hos barn med autism. Dessa innovativa metoder ger hopp om att barn med autism kan få tillgång till individanpassade och effektiva behandlingar.

Framtidsperspektiv och hopp

Framtiden för autismbehandling ser ljus ut med framsteg och kontinuerlig forskning. Genom att öka kunskapen om autism och förståelsen för dess komplexa natur kan vi förbättra tidig diagnos och intervention, vilket kan leda till bättre utfall för barn med autism.

Forskning fortsätter att utforska olika aspekter av autism, inklusive genetiska och miljömässiga faktorer, för att ge en djupare förståelse för sjukdomens orsaker och potentiella behandlingar. Detta ger oss hopp om att i framtiden kunna erbjuda ännu mer individualiserad och effektiv behandling för barn med autism.

När jag säger behandling, så menar jag inte botemedel. Autism är inte något som behöver botas, det är inte cancer eller någon annan sjukdom.

Frågan för framtiden är om det verkligen är autisterna som måste behandlas och anpassa sig eller om det är det neurotypiska samhället som behöver anpassa sig mer efter olikheter hos alla individer?

Sofia, Mamma till autistisk dotter

Konklusion

Att förstå och stödja barn med autism är en känslosam och betydelsefull resa. Genom att vara medvetna om tidiga tecken på autism och göra en utredning kan vi tidigt erbjuda intervention och stöd som kan göra en verklig skillnad i våra autistiska barns liv. Genom att skapa en inkluderande och stödjande miljö, erbjuda strukturerade rutiner och anpassningar samt främja utbildning och medvetenhet i samhället, kan vi skapa en plats där barn med autism kan blomstra och känna sig accepterade.

Forskning och framsteg inom autismbehandling ger oss hopp och möjligheter att förbättra livskvaliteten för personer med autism. Genom att fortsätta att utforska innovativa terapimetoder och interventioner samt ha en positiv framtidssyn kan vi fortsätta att göra framsteg och erbjuda ännu bättre stöd och behandling för barn med autism.

Med ökad medvetenhet, engagemang och empati kan vi skapa en värld där barn med autism kan uppnå sin fulla potential och leva ett meningsfullt och lyckligt liv.

Sofia, mamma till autistisk dotter

Vanliga frågor om autism barn symptom

Att ha svar på vanliga frågor om autism barn symptom kan hjälpa till att öka förståelsen och sprida kunskap om denna komplexa diagnos. Här är några av de vanligaste frågorna som människor har om autism hos barn och ett försök att svara på dem.

Hur tidigt kan man upptäcka autism hos ett barn?

Att upptäcka autism hos ett barn kan vara en utmaning, men det är möjligt att identifiera tidiga tecken redan under barnets första år. Vissa tecken kan vara avvikande utveckling av språk och kommunikation, svårigheter med ögonkontakt och lek, samt repetitiva beteenden och rutiner.

Att vara uppmärksam på dessa tidiga tecken och söka professionell bedömning och utredning är viktigt för att få stöd så tidigt som möjligt.

Vilken typ av terapi behöver ett barn med autism?

Terapibehovet för ett barn med autism varierar beroende på deras individuella styrkor och utmaningar. Vanliga terapier som kan vara till nytta inkluderar tillämpad beteendeanalys (ABA), talterapi, social färdighetsträning och arbetsterapi. Det är viktigt att anpassa terapin till barnets specifika behov och arbeta tillsammans med specialister för att skapa en individanpassad plan som främjar barnets utveckling och välbefinnande.

Vi har exempelvis gått hos logoped och tränat på olika saker på Autismcenter för små barn (del av habiliteringen).

Kan barn med autism gå i vanliga skolor?

Ja, en del barn med autism kan gå i vanliga skolor. Andra går i specialgrupper eller särskilda resursskolor. Inkludering i en vanlig skolmiljö kan vara fördelaktig för deras sociala interaktioner och lärande, samtidigt kan den vara utmanande för vissa autister. Vad som är bäst för ditt barn är inte säkert att det är samma för ett annat autistiskt barn.

Det är viktigt att skapa en inkluderande förskole- och skolmiljö där barnet får de anpassningar och stöd de behöver för att kunna delta och trivas. Det kan inkludera resurser som stödassistenter, anpassad undervisning och alternativa kommunikationsmetoder. Genom att skapa en förstående och stödjande miljö kan barn med autism lyckas och växa i en vanlig skolmiljö.

Alternativet är särskilda undervisningsgrupper, resursskolor etc. I en sån miljö är resurserna mer tilltagna och miljön är helt anpassad för NPF-diagnoser. Det kan kännas som en lättnad för barnet att vara i en mindre kravfylldmiljö.

Finns det något botemedel för autism?

Det finns för närvarande ingen botemedel för autism. Autism är en neurologiskt baserad funktionsvariation och det är en del av individens unika identitet. Fokus ligger istället på att erbjuda tidig intervention, behandling och stöd för att hjälpa barn med autism att utveckla sina färdigheter och trivas med livet.

Tänk också på att världen skulle sett helt annorlunda ut utan autistiska personer. Många av våra kända forskare och uppfinningsmän/kvinnor, kompositörer, konstnärer och artister etc. världen över har eller hade autism.

Hur kan föräldrar stödja sina barn med autism?

Föräldrar spelar en viktig roll i att stödja sina barn med autism. Det är viktigt att söka professionell rådgivning och utbildning för att få de verktyg och kunskap som behövs för att kunna ge det bästa stödet till sitt barn. Föräldrar kan stödja sina barn med autism genom att vara en närvarande och kärleksfull närvaro i deras liv. Att skapa en trygg och strukturerad miljö, där rutiner och förutsägbarhet finns, kan hjälpa till att skapa en känsla av stabilitet och trygghet för barnet.

Föräldrar kan också lära sig att anpassa sin kommunikation och interaktion med sitt barn. Genom att vara lyhörda för deras behov och använda tydliga instruktioner och visualisering kan föräldrar underlätta kommunikationen och hjälpa sitt barn att förstå och uttrycka sig på bästa sätt.

Det är också viktigt att föräldrar tar hand om sig själva och söker det stöd och den hjälp de behöver. Att ha ett starkt supportnätverk, delta i föräldrautbildning och delta i stödgrupper (det finns många bra på Facebook, exempelvis denna) kan vara till stor hjälp för att hantera utmaningarna som kan uppstå. Föräldrar behöver tid för vila och återhämtning för att kunna vara på bästa sätt för sitt barn.

Genom att vara engagerade och empatiska, och att fortsätta lära sig om autism och de specifika behoven hos sitt barn, kan föräldrar vara en avgörande resurs i att stödja sitt barns utveckling och välbefinnande.

I slutändan är det kärlek, tålamod och förståelse som är nyckeln till att skapa en meningsfull och inkluderande tillvaro för barn med autism. Genom att arbeta tillsammans som en samhällsgemenskap kan vi skapa en värld där barn med autism kan blomstra och nå sin fulla potential.