Att välja namn till sitt kommande barn känns ofta både kul och otroligt svårt. Vissa har planerat sina barns namn sedan de själva var små, medan andra vill vänta tills barnet kommer innan man bestämmer ett namn. Oavsett är namnet ett stort beslut som kan kräva lite inspiration – varför inte inspireras av Sveriges och nordens historia?
Fornnordiska namn
En inspirationskälla för barnnamn som blivit allt mer populär den senaste tiden är att hämta namn från förr – så långt tillbaka som från forntiden.
Forntiden kallas den tid som varade kring vikingatiden, alltså runt år 800-1200. Något som kan förklara varför vi gärna väljer namn från denna tid är att namnen ofta finns väl bevarade både genom sägner och faktiskt inristat i sten.
Vikingarna ville gärna föra sina berättelser vidare i tiden och lät därför resa runstenar med meddelanden om viktiga händelser i familjens historia, därav att namn ofta finns bevarade. Några fornnordiska namn har inspiration från fornmänniskornas vardag, medan andra inspirerats av deras tro, asatron.
Vissa namn från denna tid är fortfarande väldigt populära idag, så som Björn, Åsa och Rolf. Andra namn är det ingen eller väldigt få som har som tilltalsnamn idag, så som Husbjörn och Gudfrid.
Barnnamn idéer och tips – äldre svenska namn
Om du behöver tips eller inspiration till barnnamn och gillar idéen med fornnordiska namn så har du kommit rätt. Här nedan har vi samlat ihop en gigantisk lista med 269 fornnordiska namn för både flickor och pojkar! Till alla namn finns en förklaring av betydelsen, och statistik över hur många som hade namnet som tilltalsnamn vid årsskiftet 2020-2021.
Fornnordiska pojknamn
I listan nedan hittar du alla fornnordiska pojknamn vi hittat.
| Namn | Betydelse | Antal personer med namnet som tilltalsnamn 31 dec 2020 |
| Agnar | Agnar är troligen sammansatt av ordstammen agh- ‘spets, egg’ (alternativt fornnordiska agi ‘oro, fruktan’) och urnordiska *harjaR ‘krigare’. | 41 |
| Agne | Agne är ett fornnordiskt mansnamn som är sammansatt av orden agh “egg, spets” eller möjligen agi som betyder “oro, fruktan” och ny som betyder “ny, ung”. Namnet började användas igen på 1800-talet då man vurmade för vikingatiden. Det finns relativt många män mellan 50 och 70 år som heter Agne (år 2006), men bland de yngre är namnet ovanligt. | 1 112 |
| Alf | Alf är ett nordiskt mansnamn, en äldre stavning av ordet alv (isl. álfr), som är ett övernaturligt väsen i nordisk mytologi som utvecklats till älvorna i senare folktro | 8 668 |
| Algot | Algot är ett fornnordiskt namn med oklar betydelse. Kanske kan det härledas till goter eller götar och betyda “den ädle goten”. Algot avtog i popularitet efter 1950-talet men har åter blivit populärt under 1990-talet. År 2008 fick 107 pojkar namnet som tilltalsnamn. Namnsdag: 30 juli. | 2 255 |
| Alle | Alle, fornsvensk smekform för namn på Al- (t.ex. Algot) eller Alf, förekom i Skåne. | 17 |
| Alvar | Alvar är ett fornnordiskt namn som möjligtvis är sammansatt av ord för alf och krigare och därför skulle uttydas “alfernas krigare” eller “alfernas härskare”. Namnet Alvar har använts som dopnamn sedan början av 1800-talet men har minskat i användning sedan 1960-talet. År 2003 fick 53 pojkar namnet, varav 8 fick det som tilltalsnamn. Namnsdag: 21 juni, (1901-2000: 18 september) | 2 014 |
| Alve | Alve kommer troligtvis från samma grund som Alvar. | 1 461 |
| Ambjörn | Ambjörn kommer av det fornsvenska Arnbiörn eller Arnbjörn som betyder örn och björn. Förr ett vanligt namn i Västsverige. | 148 |
| Andvätt | Andvätt förekommer i samband med runstenar. Ett exempel är en runsten i Uppland där Andvätt och Gärdar lät rista runor efter sin far Sven. | < 2 |
| Anund | Anund är ett fornnordiskt pojknamn från Vikingatid i skandinavien. Betydelsen är oklar. Anund var också ett namn som man gav personer vars riktiga namn man fann omöjligt att uttala eller inte ville uttala. Exempelivs Anund Gårdske och Anund Jakob på 1000-talet. Anund är också namn på en räcka svenska sagokungar, bl.a. Bröt-Anund på 600-talet och Anund Uppsale.en:Anund .I dag mest brukat i Norrland. | 69 |
| Are | Are är ett fornnordiskt mansnamn som betyder “örn”. Äldsta belägget i Sverige är från 1876, men namnet förekommer på runstenar i andra länder. På Island blir namnet Ari. Are Frode var en isländsk lärd man på 1100-talet. | 67 |
| Arnulf | Arnulf, mansnamn som är sammansatt av arn(örn) och ulv(varg). Den tyska formen är Arnolf. Örnulf är en svensk sidoform till Arnolf. | 20 |
| Arvid | Arvid är ett fornnordiskt mansnamn som är vanligast bland de äldsta och de yngsta. Men det finns faktiskt språkforskare som har vågat sig på en annan tolkningsmöjlighet till efterleden vid i personnamn. Visserligen noterar Otterbjörk (Svenska förnamn) att med begreppet “vid” menas skog varvid han hänvisar till “ved” och “vidher”. Men samtidigt anger han att efterleden vid personnamn troligen är en kenning för man och tar på sida åtta i sin bok klart ställningen att slutleden “vid i personnamn” bör snarast tolkas som en poetisk beteckning på man, krigare. | 12 188 |
| Aslak | Aslak är ett samiskt mansnamn. (På nordsamiska Áslat).Namnet Aslak är en modern skandinavisk version av det fornnorska namnet Ásleikr/Áslákr som är besläktat med det germanska namnet Óslác. Namnet består av orden ós “gud” och “lák” lek, spel, kamp, uppoffring. Namnet Aslak förekommer som förnamn i även i Finland. | 33 |
| Assar | Assar är ett mansnamn med nordiskt ursprung med betydelsen “den som svarar”. Flertalet med namnet Assar är födda på 1930- och 1940-talen. Sedan början på 1990-talet har dock namnet åter fått en viss uppgång, men namnet är totalt sett fortfarande ovanligt som tilltalsnamn. | 731 |
| Assur | Assur var namnet den högste guden i assyrisk mytologi och Assyriens skyddsgud. | 6 |
| Atle | Atle är ett skandinaviskt mansnamn som betyder far. | 379 |
| Balle | Balle på en dansk runristare på 1000-talet. Han har signerat ett tjugotal runstenar i sydvästra Uppland och norra Södermanland. | 3 |
| Banke | Banke betyder “Ta hand om”. | 46 |
| Bergvid | Bergvid har setts på runstenar men den exakta betydelsen vet ingen, förutom den förmodade kopplingen till naturen. | < 2 |
| Birger | Birger är ett gammalt fornnordiskt namn som betyder “den som hjälper” eller “beskyddare”. Populariteten hade en topp på 1950-talet men namnet har under större delen av 1900-talet framför allt förekommit som andranamn. Under 1990-talet fick endast 25 pojkar namnet som tilltalsnamn. | 2 168 |
| Bjarne | Bjarne är ett gammalt norskt namn med betydelsen “björn”. Namnet har aldrig haft stor spridning i Sverige. Någon enstaka pojke i varje årskull får det som tilltalsnamn. | 1 276 |
| Björn | Mansnamn av germanskt ursprung som härleds från urgermanskans “bernuz”(björn). Den nuvarande formen av namnet kommer från fornnordiskans “björn”. Björn är känt sedan vikingatid, och som vanligt förnamn inom Munsöätten, den dynasti som regerade över Birka och Svitjod på 800-talet. Latiniserat till Biornus. Björn började bli populärt som förnamn på 1940-talet och nådde en kulmen på 1970-talet. Därefter har populariteten avtagit kraftigt. Det finns även 23 kvinnor som har förnamnet Björn varav 1 har det som tilltalsnamn/ förstanamn. Namnsdag: 18 juni | 34 658 |
| Bo | Bo är ett fornnordiskt namn som betyder “bofast”, “bonde” eller “soldat”. Äldsta belägg i Sverige är en runskrift från 1000-talet. Namnet Bo har ärvts inom flera adelsätter, men var före 1900 ett mycket ovanligt namn bland vanligt folk. Populariteten har avtagit sedan 1950-talet och namnet ges numera mest som andranamn. | 37 591 |
| Boe | Boe som pojknamn är ett franskt och skandinaviskt namn, och betydelsen av namnet Boe är “stilig; beundrare; älskling”. Boe är en alternativ form av Beau (franska): diminutiv av Beauregard. Boe är också en variant av Bo (skandinavisk). | 11 |
| Botvid | Botvid är ett fornnordiskt som kanske betyder “den som skogen/träden botar/vårdar”. Namnet är ett svenskt helgonnamn, och Sankt Botvid är Södertörns skyddshelgon. Sankt Botvid blev enligt legenden kristnad på en handelsfärd till England, och dödad av en slav som han friköpt ca år 1080. Namnet är ovanigt i Sverige. Sedan 1950-talet har endast några enstaka personer per år fått namnet. | 34 |
| Brand | Brand Sammansatt av ett ord för svärdsklinga. I fornsvenskan användes det även som tillnamn. År 2008 fick en pojke Brand som tilltalsnamn. | 19 |
| Bror | Bror är ett nordiskt namn som helt enkelt betyder “broder”. Bror var i äldre tider ett namn som aldrig gavs till den förste sonen. Först på 1800-talet började man bortse från namnets egentliga betydelse. Bror var ett väldigt vanligt namn de första årtiondena av 1900-talet. De senaste decennierna har endast enstaka pojkar i varje årskull fått namnet som tilltalsnamn. | 4 319 |
| Brynolf | Brynjolf Mansnamn av germanskt ursprung sammansatt av urgermanskans “brunjon”(brynja) och “wulfaz” (ulv). Den nuvarande formen av namnet kommer från fornnordiskans “brynolfr”. Ett svenskt helgon med detta namn var biskop i Skara omkring år 1300 och namnet var vanligt i Västmanland och Värmland på medeltiden. Idag är Brynolf ett mycket ovanligt namn och numera får endast ett fåtal namnet som andranamn. | 104 |
| Bräse | Bräse har återfunnits som förmodat namn på runstenar, men den egentliga betydelsen är okänd. | < 2 |
| Dag | Dag är ett gammalt nordiskt namn som helt enkelt kommer av ordet dag. Det betyder “den som bringar ljus”. Namnet var vanligt i Götaland under medeltiden, men föll sedan i glömska tills det åter igen började användas i mitten på 1800-talet. En kvinnlig motsvarighet är namnsdagsgrannen Daga. Namnet har stadigt legat på runt 200:e plats i namntoppen de senaste decennierna. Namnsdag: 16 september (sedan 1993. 1986–92 låg namnsdagen på 11 september) | 2 361 |
| Dan | Dan är ett nordiskt mansnamn med betydelsen dansk, analogt med till exempel Sven och Göte. Dan är en man tillhörande folkstammen danerna. Ett likalydande namn finns i Gamla Testamentet och bars av en av Jacobs söner. Dan används i engelskspråkiga länder som kortform av Daniel. | 11 577 |
| Djärv | Djärv: vågad, djärv. | 216 |
| Egil | Egil är ett nordiskt mansnamn. Det har bland annat burits av: Egil Skallagrimsson, isländsk sagohjälte, Egil (kung) svensk sagokung, Egil “Drillo” Olsen norsk fotbollstränare, Egil Holmsen svensk skådespelare och författare, Egil Hovland norsk organist och tonsättare, Egil Unander-Scharin svensk industriman, Egil Gjelland norsk skidkytt, Egil Johansen svensk-norsk jazzmusiker, Egil Eide norsk skådespelare och regissör, Egil Monn-Iversen norsk kompositör och filmproducent, Egil Hjorth-Jenssen norsk skådespelare. | 476 |
| Einar | Einar är ett mansnamn med nordiskt ursprung, som är kommet ur det fornnordiska ordet “einheri”, vilket är ordet för en krigare i guden Odens härstyrka bestående av andarna från i strid dödade män. Ordet “einheri” – och därmed även namnet Einar – betyder i sig ungefär “en som kämpar/strider ensam”. Andra former av namnet är Enar, Ejnar och Ejner. En kortform är Eje. | 2 295 |
| Erik | Erik är ett nordiskt mansnamn av germanskt/fornnordiskt ursprung, som betyder den “ärade” ursprungligen Airikr som är sammansatt av en förled som betyder “ensam” eller “alltid”, och en efterled som betyder “härskare, kung” eller “stor, mäktig”. Kan också komma från Fredrik som betyder “Fredsfurste”. St Erik används som Stockholms stad vapen och Stockholms skyddshelgon. Det äldsta belägget i Sverige är en runinskrift från 1000-talet på nu försvunnen sten i Kusta, Uppland: Erik och Suir och Tonna satte denna sten efter Gudmund sin fader. | 55 973 |
| Eskil | Eskil är ett mansnamn. Namnet har nordiskt ursprung med betydelsen gud och hjälm. Eskil har blivit lite vanligare som tilltalsnamn de senaste åren men är inte något modenamn. 1999 var det ett av de 200 vanligaste tilltalsnamnen bland de yngsta. Det finns inga kvinnor i Sverige vid namnet Eskil. | 1 884 |
| Esbjörn | Esbjörn är ett nordiskt namn sammansatt av ordet as, som betyder “gud”, och björn. Namnet har aldrig varit speciellt vanligt. Under senare halvan av 1900-talet har i genomsnitt endast cirka 5-10 personer om året fått namnet som tilltalsnamn. Namnsdag: 10 maj, (1993-2000: 12 juni). | 494 |
| Eymund | Eymund har återfunnits som förmodat namn på runstenar, men den egentliga betydelsen är okänd. | < 2 |
| Faste | Faste är en kortform av fornsvenska namn på fast som betyder tingsvittne. Länge i bruk i Jämtland där även Gudfast och Sigfast har levat kvar. | 18 |
| Fartegn | Okänt namn som även kan vara ett väderfenomen. | < 2 |
| Fastulv | Fastulv har återfunnits som förmodat namn på runstenar, men den egentliga betydelsen är okänd. | < 2 |
| Fjalar | Fjalar är ett nordiskt (isländskt) namn, avlett av isländskans fela som betyder “dölja”. I Snorre Sturlasons Edda förekommer namnet på både dvärgar och jättar. Fjalar är ovanligt i Sverige, men i Finland är det desto vanligare där namnet har namnsdag 24/10. Johan Ludvig Runeberg har skrivit en dikt med namnet “Kung Fjalar” (1844). I Sverige har namnet använts sedan 1881 då nationalromantiken blomstrade. I Finland finns det ungefär 500 män som heter Fjalar. För övrigt var Fjalar namnet på en av de hästar som Astrid Lindgrens hjältar Karl och Jonatan Lejonhjärta red på i Nangijala. | 19 |
| Folke | Folke är ett gammalt nordiskt namn med betydelsen hövding. Bjälboätten kallades ursprungligen för folkungar efter sin mytiske anfader Folke Filbyter. | 3 809 |
| Folkvid | Folkvid har återfunnits som förmodat namn på runstenar, men den egentliga betydelsen är okänd. Något man vet om en Folkvid som levde under viktingatiden var att han lät resa ett stort antal runstenar efter en förlorad son vid namn Heden. | < 2 |
| Frej | Frej är ett mansnamn med Norden nordiskt ursprung. Frej var fruktbarhetsrit fruktbarhetsgud och en av vanerna inom den nordisk mytologi nordiska mytologin, och ordet betyder “herre” eller “härskare”. Namnet har aldrig varit riktigt frekvent men fick ett uppsving på 1990-talet efter att det kommit med i svenska almanackan för första gången 1986. | 819 |
| Fröger | Fröger; tvekar, reselärare, bra förståelse | 3 |
| Frömund | Frömund Mästare, Herre, Gud för väder och fruktbarhet | 2 |
| Frösten | Frösten är en sidoform till fornnordiska Froste. | 17 |
| Gammal | Gammal kommer från den forntida anglosaxiska kulturen i Storbritannien och kommer från förnamnet Camel, en variant av det fornnordiska namnet Gamall. Efternamnet Gammal är också av smeknamn och avser en person som hade fysiska egenskaper som liknar en kamel. | 30 |
| Gerbjörn | Gerbjörn Detta namn härrör från det fornnordiska namnet “GæiRbiǫrn”, sammansatt av två element: “geirr” (spjut, gädda, spjut) plus ”bjǫrn” (björn). I sin tur betyder namnet “spjutbjörn”. | 2 |
| Gere | Gere som pojkens namn är av forntyskt ursprung, och betydelsen av Gere är “spjutlinjal”. | 17 |
| Gerfast | Gerfast; Innovativ, inhemsk, intelligens | 4 |
| Germar | Germar; detta namn härrör från det fornnordiska namnet “GæiRmarr”, som består av två element: ”gaizaz” (spjut, gädda, spjut) plus ”maru-” (berömd). I sin tur betyder namnet “känd i spjutets användning”. | 2 |
| Germund | Germund är ett fornnordiskt namn och sammansatt av ord för spjut och beskyddare. Äldsta belägg i Sverige är på en Runinskrift från 1000-talet. Namnet har aldrig varit vanligt, men infördes i almanackan 1901, liksom en del andra liknande namn, i ett försök att göra de gamla nordiska namnen populära. För Germund fick det ingen effekt. År 2003 fick 1 pojke namnet, men ingen fick det som tilltalsnamn. Namnsdag: 19 juni. | 75 |
| Gorm | Gorm, det irländska och skotska gæliska ordet för “blått”. | 42 |
| Grim | Grim; gammalt fornnordiskt namn. Ett annat namn för Oden med betydelsen maskerad (jmf dagens ord grimma). Användes ofta som en del i ett namn (Tyrgrim, Grimulf etc). Namnet har sitt ursprung i asatron. När Oden besökte den mänskliga världen använde han sig kanske av ett täcknamn? | 281 |
| Gudlev | Gudlev har återfunnits som förmodat namn på runstenar, men den egentliga betydelsen är okänd. | < 2 |
| Gudmar | Gudmar är fornsvenskt och bildat av Gud och ett ord som betyder berömd. Namnet tillhör de ovanligaste i almanackan. Senast någon fick namnet var 2002, då en pojke fick namnet som andranamn. Namnsdag: 3 juni. | 14 |
| Gudmund | Gudmund är fornnordiskt och betyder skyddad av gudarna. Namnet har varit ovanligt ända sedan det infördes i almanackan 1901. Namnsdag: 2 april, (1993-2000: 16 november). Gudmund betyder även “Guds hand” eller “Guds gåva”. | 67 |
| Gudröd | Gudröd (fornvästnordiska Guðrauðr, Guðreyðr, Guðröðr) är ett i norröna texter vanligt förekommande mansnamn som i synnerhet har burits av norska kungar, jarlar och tronpretendenter. Namnets betydelse är oklar. Den latinska formen av Gudröd är Godredus. Angliserade former är Godred, Guthred och Guthfrith. | < 2 |
| Gudve | Gudve; Smart, Enorm, bra förståelse | < 2 |
| Gunder | Gunder är ett mansnamn, en dansk variant, med samma ursprung och betydelse som Gunnar. Namnet är just nu mycket ovanligt. Sedan slutet på 1980-talet har bara två personer fått namnet som tilltalsnamn 2010 och därefter 2016. | 197 |
| Gunnar | Gunnar är ett mansnamn med gammalt nordiskt ursprung. Bildat av gunnr – strid, och haria – krigare (jämför substantivet här). Namnet förekommer som runstensnamn från 800-talet på en ristning vid Oklunda gård, Husby i Östergötland. “Gunnar ristade dessa runor. Och han flydde saker till ett brott. Sökte skydd i detta vi ….”. | 14 850 |
| Gunvald | Gunvald är ett fornnordiskt namn som är sammansatt av ord för strid och härskare. Var under medeltiden vanligt i Norge. En pojke fick namnet Gunwald som tilltalsnamn 2008. | 28 |
| Guthorm | Guthorm, Guttorm, är ett medeltida mansnamn. Den 31 december 2006 fanns det två svenska män med namnet Guthorm, ingen av dessa hade det som tilltalsnamn/förstanamn. | 2 |
| Gärdar | Gärd var i äldre tid en extra engångsskatt som togs ut för att fylla ett tillfälligt behov, till exempel för underhåll vid möten och herredagar, reparationer av slott o.d. | < 2 |
| Göte | Göte är fornnordiskt och betyder helt enkelt en person från Götaland. Göte började används som dopnamn på 1800-talet och var som populärast på 1920- och 1930-talet. Det har inte använts så mycket den senare halvan av 1900-talet. | 2 714 |
| Hakon | Hakon är en äldre svensk form av Håkan. Troligen är det bildat av ord som betyder “hög” och “ättling”. Hakon har aldrig varit ett vanligt namn i Sverige i modern tid. Under 1990-talet har inte något barn fått det som tilltalsnamn. Namnsdag: 14 juni. Hakon Jarl (1817) är en känd tragedi av dansken Oehlenschläger. Den norska formen är Håkon. Av Hakon kommer även den latiniserade formen Hakvin eller Haqvin. | 32 |
| Halvar | Halvar är, liksom formen Halvard ett gammalt nordiskt namn som är sammansatt av ord sombetyder “häll” och “väktare”. Möjligtvis kan det tolkas om “herresätets väktare”. Namnet har aldrig varit särskilt vanligt. Namnsdag: 14 maj, (1993?2000: 1 april). | 78 |
| Halvard | Halvard är, liksom formen Halvar, ett gammalt nordiskt namn som är sammansatt av ord som betyder “häll” och “vakt”. Namnsdag: 14 maj. | 46 |
| Halvdan | Harald är ett gammalt nordiskt namn som är bildat av ord som betyder “här” och “härskare”. Betydelsen är alltså ungefär “härförare” eller “befälhavare”. Det fornordiska Harald kommer från synkopering av det urnordiska Harjawaldar. I Danmark och Norge har flera kungar burit namnet. Namnet var vanligt i Sverige runt förra sekelskiftet och ökar ocksåi popularitet bland de yngsta. Namnsdag: 1 april. | 35 |
| Harald | Harald arméhärskare. Harald som pojkens namn är av skandinaviskt ursprung, och betydelsen av Harald är “arméhärskare”. | 2 647 |
| Heden | En hed är en öppen plats, antingen naturlig eller skapad av människan för ex. odling. | 31 |
| Helge | Helge är ett mansnamn med nordiskt ursprung, med betydelsen “helig” eller kanske ursprungligen “lyckosam” .Namnet var vanligt i början av 1900-talet, men är nu mycket ovanligt bland de yngsta. Namnsdag: 30 september (sedan 1901) | 1 661 |
| Hilding | Hilding är ett mansnamn med fornnordiskt ursprung, bildat av hildingr “hövding”. Namnet fick plats i almanackan den 21 februari år 1901 eftersom det påminde om Hilarius, ett okänt helgon som fanns på denna dagen tidigare. Namnet blev mycket populärt efter Esaias Tegnér “Frithiofs saga”, där fosterfadern hette Hilding. Även en av bagarna i barnprogrammet Tårtan hette Hilding, vilket dock inte ledde till någon ökning av namnets popularitet. | 848 |
| Hjorvald | Hjorvald är ett namn med okänt ursprung och okänd betydelse. | < 2 |
| Hjälle | Hjalle betyder “Mäktig, kung, modig, kärleksfull och kämpe´´. | 15 |
| Holm | Holm härrör från det fornnordiska ordet holmr som betyder en liten ö. | 13 790 |
| Holmbjörn | Holmbjörn är idag ett efternamn. | < 2 |
| Holmfast | Holmfast är ett fornnordiskt namn som är sammansatt av orden holme och fast. Utvecklades senare till Holvast. | 2 |
| Holmgöt | Holmgöt har återfunnits som förmodat namn på runstenar, men den egentliga betydelsen är okänd. | < 2 |
| Husbjörn | Husbjörn har återfunnits som förmodat namn på runstenar, men den egentliga betydelsen är okänd. | < 2 |
| Håkan | Håkan är ett fornnordiskt namn som i äldre tider skrevs som Hakon eller Hakun och betyder troligtvis “den högättade”. Äldsta belägg i Sverige, en runinskrift från 1000-talet, på en sten i Nöbbele, Ö Torsås i Småland. Åke och Håkan, svennerna reste åt sin fader, Kale den döde, kumlet vitt synligt. Därför den gode icke skall glömmas, så länge stenen står och runornas stavar. Namnet var ett modenamn på 1950-talet, men har sedan avtagit i popularitet, speciellt som tilltalsnamn. Namnsdag: 14 juni. | 25 508 |
| Hård | Hård: smeknamn för en sträng eller svår man, från medelengelska, mellanlåtyska hård, medelholländsk hart, hert, svensk hård ‘hård’, ‘oflexibel’. | 842 |
| Håsten | Håsten tros kunna betyda “den höga stenen”, men kan även användas som namn. | < 2 |
| Härmod | Härmod är ett namn med belägg från 990-talet. Härmod har återfunnits som förmodat namn på runstenar, men den egentliga betydelsen är okänd. | < 2 |
| Ingemar | Ingemar som pojkens namn är av skandinaviskt ursprung, och innebörden av Ingemar är “son till Ing”. Norrisk mytologi: Ing var en mäktig gud för fruktbarhet och fred. | 7 521 |
| Ingemund | Ingemund är ett fornnordiskt namn som betyder “skyddad av Ing” där Ing troligt är ett annat namn för Frö eller Frej, som är en fornnordisk fruktbarahetsgud. Samma Ing förekommer också i namn som Inge, Ingvar (namn) Ingvar, Ingemar, Ingvald, Ingeborg och Ingolf. Ingemund är inget vanligt namn. Namnsdag: 2 april. | 10 |
| Ingevald | Ingevald är ett fornsvenskt namn bestående av gudanamnet Ing och ett ord för härskare. Medeltida bondenamn. Sidoformen Ingvald är vanligare. Slår man ihop stavningarna Ingevald och Ingewald så hade namnet 149 bärare 2007, varav 9 hade det som tilltalsnamn. | 14 |
| Ingevid | Ingevid har återfunnits som förmodat namn på runstenar, men den egentliga betydelsen är okänd. Ing-delen av namnet tros härstamma från samma Ing som vid andra Ing-namn (se tidigare). | < 2 |
| Ingolf | Ingolf är ett fornnordiskt namn som betyder “Ings varg” där Ing möjligtvis är namnet på en fornnordisk gud, Frö eller Freja. Samma Ing förekommer också i namn som Inge, Ingemund, Ingemar, Ingvald, Ingeborg och Ingvar | 80 |
| Ingvar | Ingvar är ett fornnordiskt namn som betyder “Ings skyddare” (= krigare) där Ing möjligtvis är namnet på en fornnordisk gud “var”= “skydd” kan jämföras med t.ex. “madrassvar”. Samma Ing förekommer också i namn som Inge, Ingemund, Ingemar, Ingvald, Ingeborg och Ingolf. Ingvar var ett populärt namn på 1920- och 1930-talen, men används för närvarande mest som andranamn. 31 december 2005 fanns det totalt 48274 personer i Sverige med namnet Ingvar varav 8228 med det som tilltalsnamn. År 2003 fick 109 pojkar namnet, men ingen fick det som tilltalsnamn. Namnsdag: 10 april. | 5 209 |
| Ivar | Ivar är ett mansnamn med fornnordiskt ursprung vars förled iwa- har betydelsen “idegran” eller “stridspilbåge (av idegransträ)” och slutleden kommer av harja med betydelsen “krigare”. Ivar kan även vara en kortforn av Ingvar (namn) Ingvar som betyder “Ings krigare” (efter gudanamnet Ing). Namnet var populärt i början av 1900-talet och ökar nu bland de yngre. | 4 088 |
| Jarl | Jarl är ett mansnamn med nordiskt ursprung och är samma ord som titeln jarl “hövding, högsta ämbetsman”. Namnet var populärt mellen 1930 och 1950 men är idag ett ovanligt pojknamn. Namnsdag: 11 oktober. | 2 076 |
| Jarund | Jarund Detta namn härrör från det gammaltyska namnet “Herrant / Herirand”, sammansatt av två element: “harjaz” (armé, arméledare, befälhavare, krigare) plus “rǫnd” (kant, brink, marginal, kant eller sköld) . I sin tur betyder namnet “vem som står vid arméns gräns”. | 2 |
| Joar | Joar är ett nordiskt mansnamn, som på runstenar skrivs som Iuar, och betyder “hästkrigare”. Förledet jo- är ett urgammalt ord för “häst” (isländska jór). Efterledet -ar betecknar maskulinum, alltså man eller krigare och är identiskt med -ar i Gunnar, Ivar och Ragnar. Orter med namnet Jordstorp hette på fornsvenska Ioarsthorp, och kommer alltså av detta namn. Namnet har varit mycket ovanligt, men har ökat i popularitet under det senaste decenniet. | 1 187 |
| Joger | Joger framkallar strävan, genialitet och korrekthet. | < 2 |
| Kale | Kale är en av jupiters månar. Namnet har använts i Sverige från och till sedan vikingatiden. | 63 |
| Karl | Karl, mansnamn av germanskt ursprung som avleds från urgermanskans “karlaz”(man/fri man). Den nuvarande formen av namnet Karl/Carl kommer till oss från fornnordiskan och är identiskt med substantivet karl. I Sverige har många kungar burit detta namn. Det äldsta svenska belägget är en runinskrift ristad av sjöfarare från nuvarande Sverige på en sten på en ö vid Djepnrs mynning i Svarta havet från 1000-talet, Grane gjorde denna stenkista efter Karl, sin bolagsman. | 36 694 |
| Ketil | Ketil. Ketil som pojknamn är av svenskt ursprung, och betydelsen av Ketil är “kittel”. | 35 |
| Kettil | Kettil är ett mansnamn med gammalt nordiskt ursprung. Det är en äldre namnform av Kjell, och betyder förmodligen hjälm. Etymologiskt är det identiskt med ordet kittel. | 71 |
| Kjell | Kjell är ett mansnamn med gammalt nordiskt ursprung. Det tog på 1600-talet överhanden över den äldre namnformen Kættil eller Kettil som förmodligen betyder hjälm. Det är i princip samma ord som dagens kittel (och engelska eng. kettle). Kjell var ett modenamn på 1940- och 1950-talen och är fortfarande totalt sett ett av de vanligare svenska mansnamnen. Det är dock idag mycket ovanligt som tilltalsnamn för nyfödda pojkar. Kjell är även ett efternamn som den 31 december 2005 bars av 882 personer i Sverige. Det inte bara män som heter Kjell i Norge. Våra rara grannar döper faktiskt även kvinnor till detta fabulösa namn! Kanske inte riktigt, men vad sägs om Kjellaug, Kjellbjørg, Kjellfrid och Kjellrun? Får ni en dotter så bör ni ha detta i åtanke. Andra lustiga norska mansvariationer är Askjell, Grimkjell, Kjellbjørn och Torkjell. Namnsdag: 8 juli (sedan 1901). | 26 700 |
| Knut | Knut är ett mansnamn med nordiskt ursprung. Vanligtvis tolkas dess betydelse som identiskt med det moderna ordet knut, ibland anges betydelsen vara “den käcke” eller den frimodige efter ett tyskt ord. Namnet har förekommit som kunganamn både i Sverige och Danmark. Namnet var populärt kring föra sekelskiftet, men användes mer sällan under senare delen av 1900-talet. Dock verkar trenden just nu vara uppåtgående. | 4 473 |
| Leif | Leif, mansnamnet Leif är ett nordiskt, främst norskt, namn med betydelsen “arvinge”. Det har använts som dopnamn i Sverige sedan mitten av 1800-talet. Leif var ett av 1940-talets modenamn och förekommer därför inte så ofta som tilltalsnamn för yngre personer. | 33 083 |
| Loke | Loke betyder låga/eld eller stänga/slutföra. Loke – Från fornnordiskans Loki. Namnet härstammar eventuellt från fornnordiskans “Luft”. Kommer möjligen från det gammaltyska verbet lukijan, som betyder “att stänga en ring (att låsa den)”. | 3 871 |
| Manne | Manne är ett fornnordiskt namn som är bildat av substantivet Madher som betyder man. Har även använts som smeknamn för Manfred, Magnus eller Emanuel. Fysikern Manne Siegbahn (1886-1978). År 2008 fick 18 pojkar Manne som tilltalsnamn. | 816 |
| Odd | Odd är ett fornnordiskt mansnamn som betyder udd eller spets. Bekant från sagohistoriens Orvar Odd. År 2008 fick 6 pojkar Odd som tilltalsnamn. | 725 |
| Oden | Oden (eller Odin; på fornnordiska Óðinn; på tyska Wotan, Wuotan eller Wodan, besläktat med wütend, “rasande”), även kallad Tund, är den ene krigsguden, samt den äldste, störste och visaste av asagudarna. Namnet Oden har samma etymologiska grund som Od, Frejas försvunna make. Oden hade också flera andra namn, såsom Gangleri (“Den färdtrötte”). Under namnet Jolner är Oden känd som julens speciella gud. | 126 |
| Ofeg | Ofeg har återfunnits som förmodat namn på runstenar, men den egentliga betydelsen är okänd. | < 2 |
| Ogmund | Ogmund, svärdskydd och vördnadsskydd. | < 2 |
| Olof | Olof, nordiskt mansnamn med betydelsen “förfader” och “ättling”. Namnet förekommer i olika former i hela det nordiska språkområdet, enligt vissa delar det ursprung med Leif via grundformen Oleifr. Varianter inkluderar Ola (norsk, svensk kortform), Ole (norsk, dansk kortform), Olov, Olaf eller Olav (norsk, isländsk grundform) samt familjärformen Olle. Latiniserat till Olaus eller Olavus. Namnet är känt i Sverige sedan 1000-talet. | 10 923 |
| Orvar | Orvar är av isländskt ursprung, med betydelsen “pilgrim”. Namnet är för närvarande inte speciellt ovanligt. Några enstaka pojkar i varje årskull får namnet som tilltalsnamn. Namnsdag: 18 september. | 211 |
| Ossian | Ossian är ett keltiskt namn som härstammar från det irländska mansnamnet Oisin. Det blev populärt i början av 1900-talet i och med James McPhersons verk “Ossians sånger” där även Oscar omnämns som Ossians son. Namnet Oscar fick dock större genomslag i Sverige än Ossian. | 1 714 |
| Otrygg | Otrygg har återfunnits som förmodat namn på runstenar, men den egentliga betydelsen är okänd. Troligtvis är det ett namn som någon som antingen är otrygg eller som gör andra otrygga har burit. | < 2 |
| Ragnar | Ragnar är ett mansnamn med gammalt nordiskt ursprung. Bildat av regin – “gudamakt” eller möjligtvis “råd”, och -arr som kan vara lika med “härförare”, “krigare”. Namnet Ragnar är vanligast bland våra pensionärer, endast ett fåtal pojkar varje år får numera namnet. | 2 003 |
| Ragnfast | Ragnfast betyder snabb, mångsidig och mycket uttrycksfull. | < 2 |
| Ragnvald | Ragnvald är ett manligt barnnamn och ursprung är skandinaviskt. Ragnvald, Man betyder: Skandinavisk form av fornnordiska Ragnvaldr, Ragnvald betyder “klok härskare”. På skandinaviska används namnet Ragnvald oftast som namnet på män. | 106 |
| Ragnälv | Ragnälv är ett kvinnonamn med nordiskt ursprung. Det är femininformen av Ragnar, eller en kortform av andra kvinnonamn som börjar på Ragn, exempelvis Ragnhild. Ragn (fornisländska regin) betyder “gudamakt” eller möjligtvis “råd”. | 3 |
| Rolf | Rolf, en kortform av det fornnordiska namnet Rodhulf som är sammansatt av orden hrodr, “ära” och ulf som betyder “varg”. Namnet är känt sedan vikingatidengenom Gånge-Rolf som erövrade Normandie år 911 och blev dess första hertig. Förklaringen att det skulle vara en kortform av Rudolf är troligtvis felaktig. Äldsta belägg i Sverige; en runinskrift från 1000-talet på en sten i Forsheda, Småland. Rolf och Äskil reste denna sten efter Livsten, sin fader. Han föll i Skåne vid Gårdsstånga, och de förde honom till Finnheden. Namnet var ett modenamn på 1940-talet med de senaste åren har endast någon enstaka pojke per år fått namnet som tilltalsnamn. Namnsdag: 27 augusti. | 23 330 |
| Rune | Rune och dess feminina form Runa är bildat av ordet runa “bokstav” , “hemlig visdom”. Runor är en sorts skrivtecken som ibland förknippas med magi. Namnet betyder överhet eller maktbärare. Namnet var mycket vanligt på 1920- och 1930-talen. Äldsta belägget i Sverige är från år 1865. | 6 603 |
| Sigbjörn | Sigbjörn kommer av fornsvenskans Sigbiorn, sammansatt av ord för seger och björn. | 16 |
| Sigismund | Sigismund är en äldre form av det fornnordiska namnet Sigmund vilket är sammansatt av ord för seger och beskyddare. Sigismund var kung av Sverige och Polen. | 10 |
| Sigmund | Sigmund är ett mansnamn med nordiskt ursprung. Ett tidigt exempel är hjälten Sigmund i den nordiska mytologin. Namnets betydelse består av två ord, det germanska sig (eller fornnordiskans motsvarighet sigr) som betyder seger och efterleden mund eller mundr – beskydd, beskyddare. Under åren 1901-1992 hade Sigmund namnsdag den 6 maj. 1993 flyttades namnet till 10 januari, men i och med 2001 års namnlängd försvann det ur almanackan. | 70 |
| Sigurd | Sigurd är ett mansnamn med nordiskt ursprung. Bildat av stammen i seger och efterleden vard – väktare. Namnet var relativt vanligt på 1920- och 1930-talen, men förekommer sparsamt bland yngre. Just nu får några enstaka pojkar i varje årskull namnet som tilltalsnamn. | 507 |
| Sigvid | Sigvid är ett manligt fornnordiskt vikinganamn som betyder skogssegrare (sig=seger, vid=träd, skog). | 5 |
| Sixten | Sixten, förnamn och mansnamn, ett fornsvenskt namn med betydelsen “seger” och “sten”. Namnet var nästan bortglömt under lång tid innan det åter togs i bruk i slutet av 1700-talet. | 6 119 |
| Sten | Sten är ett skandinaviskt manligt förnamn. Bokstavligen betyder namnet “sten”, det härrör från en bokstavlig översättning av Peter till de nordgermanska språken. | 9 048 |
| Sune | Sune är ett svenskt mansnamn, ursprungligen Suni. Bildat av fornsvenska sun, med betydelsen son. Äldsta belägg i Sverige; runa runinskrift från 1000-talet. Namnet infördes i almanackan 1901 och var som mest populärt från 1930-talet till början av 1950-talet. | 4 606 |
| Sven | Sven, är ett gammalt fornnordiskt mansnamn med betydelsen “ung man, yngling, gosse”. Det ingår i runstensnamn. Den norska formen är Svein och den danska Svend. Sven hör till de vanligaste mansnamnen i Sverige. År 1925 låg det på tredje plats bland mansnamnen, och det är fortfarande mycket vanligt som andranamn. | 31 118 |
| Svenning | Svenning är ett svenskt namn som betyder Svens son. Förr vanligt namn i Västsverige. | 146 |
| Sverker | Sverker är ett mansnamn av fornnordiskt ursprung. Kanske hade det ursprungligen formen Svartgeirr, sammansatt av svartr (svart) och geirr (spjut). Det äldsta belägget för namnet i Sverige är en runinskrift från 1000-talet på en sten i Fröberga i Södermanland. Inskriften lyder “Vighjälm och Ödmund de läto resa stenen efter Sverker, sin gode broder”. | 742 |
| Sverre | Sverre, mansnamn vanligt i Norge. Ursprungligen ett tillnamn med betydelsen bråkstake (den som virvlar runt). Sverre var en norsk medeltidskung (död 1202). Namnet Sverre förekommer även i Sverige, då ofta hos personer med anknytning till Norge. I Norge har Sverre namnsdag den 9 mars och i Sverige förekom namnet i almanackan 1986-1992 på den 2 januari, men har numera utgått ur almanackan. | 260 |
| Sölve | Sölve är ett fornnordiskt namn, från isländskans Sölvi, som ursprungligen är ett tillnamn som betyder gulblek. Namn på sjökonung i Ynglingasagan. En norsk och svensk form är Salve. Endast 1 pojke fick namnet Sölve som tilltalsnamn 2008. | 297 |
| Thor | Thor betyder “åska” eller “åskans Gud” (från fornnordiska “þórr” = åska). | 1 955 |
| Thorulf | Thorulf är ett fornnordiska fornnordiskt namn som även stavas Torulf. Det återfinns på flera runstenar. Det finns även på en av de sydligaste runstenarna som står på den tyska sidan invid gränsen mellan Tyskland och Danmark. | 20 |
| Toke | Toke är ett fornnordiskt vikinganamn som troligen betyder lekfull eller skämtsam, och som har ett par sidoformer: Tyke, Tyge. Möjligen är alla dessa kortformer av Torkel, då med betydelsen “skyddad av Tor”. År 2008 fanns det 14 män som hette Toke, varav 5 hette det som tilltalsnamn. | 5 |
| Tolir | Vid ruinerna av Hovgården på Adelsö står en runsten. På runstenen står det: “Tyd du runorna! Rätt lät Tolir, bryte i Roden, rista dem åt konungen. Tolir och Gylla lät rista (dessa runor) båda makarna efter sig till minnesvård … Håkon bjöd rista.” Tolir var bryte, vilket betyder att han var kungens fogde på Hovgården och Gylla var hans hustru. Som fogde svarade Tolir för förvaltningen av Roden som är det samma som Roslagen. Vid den här tiden omfattade det också Mälaröarna. “Kungen” kan vara Håkan Röde/ Håkon Röde, vilken tros ha regerat på 1070-talet. (Runstenen är extra intressant eftersom detta är första gången ordet kung konung nämns i Sverige!) Tolir var under vikingatiden ett vanligt nordiskt förnamn av typen mansnamn. | 2 |
| Tor | Mansnamnet Tor eller Thor kommer från namnet på den fornnordiska guden Tor. Tor betyder åska – torden. I forntiden fick inga pojkar enbart den mäktige gudens namn utan det förekom endast i sammansättningar som Torbjörn och Torleif. Först på 1700-talet började namnet användas enskilt som dopnamn. Så sent som vid 1900-talets början sågs namnet som hedniskt och fick inte förekomma i almanackan som ju hade kyrkans helgon som ursprung. Namnet har långsamt ökat i popularitet under de senaste decennierna och kommer kanske snart att finns bland de hundra vanligaste. | 2 651 |
| Torbjörn | Torbjörn eller Thorbjörn är ett gammalt nordiskt mansnamn som bl.a. förekommer på runstenar och är sammansatt av gudanamnet Tor och ordet björn. Innan det infördes i almanackan 1901 till minne av kemisten Torbern Bergman (Torbern är en dansk form av namnet), var namnet inte speciellt vanligt och förekom nästan bara i de västra delarna av Sverige. På 11950- och 1960-talet blev det ett modenamn och kom då att bli ett av de vanligare pojknamnen. Populariteten sjönk dock snabbt, och sedan 1980 är det åter ett ganska ovanligt namn. | 11 220 |
| Tord | Tord är ett fornnordiskt namn, en sammandragning av ett äldre Torfrid som är sammansatt av gudanamnet Tor och ett ord för fred eller beskydd. Marsken Tord Bonde, mördad 1456 var huvudpersonen i en känd politisk visa. Namnet är vanligast bland dem som föddes på 1940- och 1950-talen. | 4 809 |
| Tore | Tore eller Thore är ett mansnamn med nordiskt ursprung. En äldre form av namnet var Thorir som eventuellt är en sammansättning av guden Tors namn och ett ord verr som betyder “man” eller “kämpe”. En annan tolkning är att slutdelen skulle komma från wihar med betydelsen “präst”. Namnet är också en kortform av olika namn som börjar på Tor-. Tore är relativt vanligt bland män över 50 år, men förkommer inte ofta som tilltalsnamn bland de yngre. Namnsdag: 19 oktober (sedan 1901) | 5 029 |
| Torgny | Torgny eller Thorgny är ett fornnordiskt mansnamn, som betyder “Tors gny” och som man möjligen gav söner med starka röstresurser. Ordet gny hade i fornnordiskan betydelsen “starkt ljud”. En förklaring som givits är att namnet ska förstås som “Tors åska”. Ordetledet “gny” finns även i det gamla ordet “vapengny” som närmast kan förklaras som “kraftigt vapenskrammel”. Ett hot alltså. Namnet är just nu inte så vanligt. | 1 755 |
| Torkel | Torkel/Thorkel är ett gammalt nordiskt namn som är sammansatt av guden Tors namn och ordet kettil som betyder hjälm (eller möjligen kittel). Namnet är ovanligt. Endast några enstaka pojkar i varje årskul får det som tilltalsnamn. | 409 |
| Torleif | Torleif, eller Thorleif (fornisländska Þorleifr), är ett fornnordiskt mansnamn, sammansatt av gudanamnet Tor – och leif -“arvinge”. Torleif är idag ett väldigt ovanligt namn i Sverige. Det förekommer på runstenar och återupptäcktes i Sverige på 1800-talet genom inflytande från Norge där namnet är vanligare. | 220 |
| Torsten | Torsten är ett fornnordiskt mansnamn sammansatt av guden Tor och ordet sten. Namnet kan betyda antingen hårdför eller åskvigg. Torsten är ett av de namn som blev populära på 1800-talet då en av karaktärerna i Esaias Tegnérs Frithiofs saga bär namnet. De senaste decennierna har namnet mest förekommit som andranamn. | 3 540 |
| Torvald | Torvald eller Thorvald är ett mansnamn med norden fornnordiskt ursprung. Det förekommer som runstensnamn och är bildat av gudanamnet Tor och vald – “härskare”. Torvald tillhör de namn som populariserades genom 1800-talets nationalromantik och var inte helt ovanligt under första halvan av 1900-talet. Bland dagens pojkar förekommer det nästan uteslutande som andranamn. Namnsdag: 17 juni (sedan 1901). | 250 |
| Toste | Torsten, som är ett fornnordiskt mansnamn sammansatt av guden Tor och ordet sten. Namnet kan betyda antingen hårdför eller åskvigg. | 48 |
| Truls | Truls är en kortform av det forndanska namnet Trugils, som är en sidoform till Torgils. Torgils är sammansatt av gudanamnet Tor och gisl som betyder pil, stråle. På 1500-talet fanns namnet även i norra Sverige men nu är det vanligast i södra delen av sverige. | 703 |
| Tumme | Tumme: Snäll, Enorm, Dynamisk | < 2 |
| Tyr | Tyr, isländska Týr betyder gudomlig och är i nordisk mytologi en tämligen gåtfull gud samt en av asarna. Han är son till Oden och styvson till Hymer. I sin svenska form Ti förekommer han i bland annat i Tisdag. Namnet är inte vanligt idag, år 2008 fick 2 pojkar namnet Tyr som tilltalsnamn. | 214 |
| Tyrgil | Tyrgil Detta namn härrör från det fornnordiska namnet “Þórgísl”, som består av två element: “þónr” (åska) plus “gísl” (pant, gisslan, pilskaft). Namnet betyder “Thors skaft”. I den nordiska mytologin är Thor (fornnordisk: Þórr) en hammarsvängande gud i samband med åska, blixtnedslag, stormar, ekar, styrka, skyddet av mänskligheten och även heliggörande, helande och fertilitet. Den kognitiva gudomen i bredare germansk mytologi och hedendom var känd på forngelska som Þunor och på forntyska som Donar (runiska: Þonar), härrörande från en vanlig germansk “þunraz”, som betyder “åska” | 2 |
| Ulf | Ulf är ett fornnordiskt namn, en egentligen gammaldags stavning av ordet ulv (=varg). Äldsta belägg för namnet i Sverige är runinskrift på 1000-talet, ex. på stenen i Källby Hallar, Västergötland. “Ulf och Ragnar, de båda reste denna sten efter Fare, sin fader … kristen man. Han hade god tro på Gud.” | 31 585 |
| Vibjörn | Vibjörn eller Vidbjörn ett mansnamn som funnits på runstenar. Numera är namnet ovanligt, bara 7 personer heter Vibjörn. Sammansatt av ord för helgedom och björn. En västnordisk form är Vebjörn. | 7 |
| Vidar | Vidar är ett gammalt fornnordiskt namn. I den nordiska mytologin är Vidar Odens yngste son och näst starkast efter Tor. Han är även den som dräper Fenrisulven under Ragnarrök. | 4 145 |
| Viking | Viking betyder “den som gömmer sig i viken” och användes ursprungligen som tillnamn. Namnet förekommer i ortsnamn och på runstenar. Viking kom åter i bruk genom Frithiofs saga. 269 pojkar fick namnet Viking som tilltalsnamn 2012, varav 1 stavade Wiking. | 568 |
| Vimund | Detta namn härrör från det gammaltyska och fornnordiska namnet “Wermund och Vímundr”, sammansatt av två germanska element: “wīhaz /wīhijaną” (för att helga, för att helga, heligt, heligt, avgud, bild) plus “mundō ”(beskyddare, skydd, handledning, förmynderskap). I sin tur betyder namnet “heligt beskyddare, välsignad vårdnadshavare”. Aimo och Vermondo Corio, grevar av Turbigo, var två ädla bröder från Lombardiet som skulle leva på 800 -talet. De äras som helgon av den katolska kyrkan och Medas beskyddare. Den liturgiska högtiden för de heliga Aimo och Vermondo firas den 13 februari. | 2 |
| Vred | Vred Från fornnordiska reiðr (“arg”). | 19 |
| Vämod | Vämod är ett ovanligt namn som kan kopplas till den moderna betydelsen av vemod. Vämod har omnämnts i runskrift. | < 2 |
| Yngve | Yngve är ett fornnordiskt mansnamn som troligtvis kommer från ett gammalt gudanamn med oklar identitet, men som möjligtvis är ett alternativt namn på guden Frej. Yngve var enligt Snorre Sturlason den förste kungen av Sverige och efter honom blev hans ätt kallad ynglingaätten. Namnet är vanligast bland Sveriges svenska män över 50, men förekommer nästan bara som andranamn bland de yngsta. Namnet var mycket populärt under 1800-talet då man vurmade för vikingatiden. | 2 566 |
| Åsbjörn | Åsbjörn är en svensk motsvarighet till norskans Asbjörn, sammansatt av ord för gud och björn. | 3 |
| Ödbjörn | Ödbjörn även namnformen Ödbärn förekommer, var en svensk runristare. Ödbjörn var verksam som runristare i sydvästra Uppland under 1100-talet. | < 2 |
| Öjvind | Öjvind är en norsk sidoform till Ejvind med oklar betydelse. I fornsvenskan fanns namnet som Önd, Önder och Övind. Totalt heter 493 personer Öjvind i Sverige 2008, varav 255 har det som tilltalsnamn. Här inräknas stavningarna, Öyvind, Öivind, Öjvind, Öywind, Öjwind, Öiwind och Öijvind. | 34 |
| Östen | Östen är av gammalt fornnordiskt ursprung (fornnordiska fornvästnordiska Eysteinn, norska Øystein). Namnet är bildat av ett ord som troligtvis kommer av auja – “lycka” och ordet sten. | 805 |
Läs även: Tatuering barns namn / födelsedatum inspo – 21 fina exempel
Fornnordiska flicknamn
Här nedan har vi samlat alla fornnordiska flicknamn vi kunnat hitta.
| Namn | Betydelse | Antal personer med namnet som tilltalsnamn 31 dec 2020 |
| Alfhild | Detta namn härrör från det fornnordiska “alfr / ælfR”, vilket betyder “att lysa, glänsa, älva, övernaturligt väsen” plus från det forngermanska “hildiz”, som betyder “strid, slåss”. | 210 |
| Alfrida | Alfrida är ett kvinnonamn och kvinnlig motsvarighet till Alfred. Namnet är ovanligt i Sverige. Endast några enstaka flickor i varje årskull har de senaste åren fått namnet som tilltalsnamn. Namnet var betydligt mer populärt runt förra sekelskiftet men har aldrig tillhört våra vanligare förnamn. | 66 |
| Alfsol | Alfsol är ett fornnordiskt kvinnonamn som är sammansatt av orden “alf” (mytologiskt väsen) och “sol”. | 11 |
| Ask | Ask betyder “ask” och är namnet på den första mannen enligt den fornnordiska mytologin. Liksom den första kvinnan Embla skapades Ask ur en trädstock av gudarna Oden, Vile och Ve. Därefter gav Höner dem förstånd och rörelseförmåga och Lodur gav dem känslor och sinnen. Ask kan idag även användas som kvinnonamn. | 1 764 |
| Astrid | Astrid är ett urnordiskt namn, bildat av as (gud) och frid (skön), alltså gudaskön, vilket tolkas som gudomligt vacker. Den fornvästnordiska formen var Ásfríðr. Namnet var vanligt under mellankrigstiden, men har också ökat i popularitet de senaste åren. | 15 851 |
| Bodil | Bodil är, liksom namnsdagsgrannen Boel, en dansk form av det nordiska namnet Bothild som är sammansatt av ordledet bot som betyder “bättring” och hild som betyder “strid, kamp”. | 4 573 |
| Bolla | Bolla kommer av namnet Bodil som betyder bot, bättring, kanske helande, och hild, krigare. | 11 |
| Borghild | Borghild är ett norskt namn som är sammansatt av ordledet borg som betyder “skydd, beskydd” och hild som betyder “kamp, strid”. Namnet är ovanligt i Sverige. I Norge är namnet vanligare. Namnsdag: 28 maj, (1986-1992: 19 oktober). | 67 |
| Daga | Daga är en femininform av Dag, ett fornnordiskt namn bildat av substantivet dag, men också en kortform av Dagmar och Dagny. Daga är ett ganska ovanligt namn. Namnsdag: 16 september, (1986-1992: 11 september). | 262 |
| Dagrun | Dagrun betyder “hemlig dag” eller “dagens hemlighet” (från fornnordiska “dagr” = dag + “rùn” = hemlig/hemlig lore). | 15 |
| Disa | Disa är av fornnordiskt ursprung, en kortform av Hjördis och andra namn med ändelsen -dis, alternativt en form av Desideria. Ändelsen -dis har samband med de fornnordiska gudaväsen som kallades diser. | 1 330 |
| Edda | Edda var namnet på en av de första kvinnorna i den fornnordiska mytologin. Edda betyder anmoder/urmoder. Därav mamnet Eddorna för de isländska folksagorna. | 773 |
| Eira | Eira är ett kvinnonamn som härstammar från den fornnordiska gudinnan Eir, läkekonstens gudinna. Eira betyder “den lindrande” det betyder även “snöflinga” på walesiska. | 1 516 |
| Ellida | Ellida betyder “den snabbt seglande” och är en variant av namnet Elida | 20 |
| Embla | Embla betyder “liten alm” och är namnet på den första kvinnan enligt den fornnordiska mytologin, även kallat asamytologin. Liksom den förste mannen Ask skapades Embla ur en trädstam (en alm) av gudarna Oden, Vile och Ve. | 1 112 |
| Erna | Erna: Seriös; bestämd. Feminin form av Emest. | 1 164 |
| Estrid | Estrid är ett kvinnonamn och en östnordisk variant av Astrid. Namnet förekommer bl.a. på runstenar. Det var på 1800-talet vanligare än namnformen Astrid. | 735 |
| Fastvi | Fastvi (vahst-vee): okänd betydelse. | < 2 |
| Freja | Freja är ett kvinnonamn med fornnordiskt ursprung, med betydelsen “fru” vilket betydde “härskarinna”. Freja dyrkades som kärleks- och fruktbarhetsgudinna i den fornnordiska mytologin. Hon var vanernas viktigaste gudinna, syster till Frej. Hon lärde gudar och människor att sejda och tar emot hälften av krigarna som stupar. | 7 085 |
| Frideborg | Frideborg är ett kvinnonamn med tyskt ursprung, bildat av fridu “fred” och burg “beskydd”. Namnet var populärt i slutet av 1800-talet och första halvan av 1900-talet, men som tilltalsnamn är det ändå ovanligt idag, speciellt bland de yngsta. | 60 |
| Gerd | Gerd är av nordiskt ursprung och betyder ungefär den skyddande eller möjligtvis hon som tillhör gården. I Tyskland är Gerd ett mansnamn, därför att det används som en förkortning av namnet Gerhard. Gerd är ett mycket vanligt namn bland kvinnor mellan 50 och 70 års ålder, ett av de 50 vanligaste. Bland de yngre är namnet just nu ovanligt. Namnsdag: 23 mars. | 10 190 |
| Gerlög | Gerlög – Flicknamnet Gerlög används specifikt på svenska och fornsvenska. Gerlög motsvarar Gæirlaug på svenska | < 2 |
| Ginnlög | Ginnlög är ett namn med okänd betydelse, men som förekommer i runskrift som förmodat namn. | < 2 |
| Gudfrid | Gudfrid Detta namn härrör från det gammaltyska och fornnordiska namnet ”Godafrid och Guðifriðr”, sammansatt av två element: ”gudą” (gud, gudom, gudomligt väsen) plus ”friþuz” (fred, lugn, vänskap). I sin tur betyder namnet “Guds fred, fredligt löfte, Gud ger mig sinnesro, min vänskap med Gud”. | < 2 |
| Gudrun | Från det fornnordiska namnet Guðrún som betyder “guds hemliga lore”, härledd från elementen guð “gud” och rún “hemlig lore”. I den norrländska legenden var Gudrun hustru till Sigurd. | 6 388 |
| Gun | Gun eller Gunn är ett kvinnonamn med nordiskt ursprung, bildat av gunnr med betydelsen “strid”. I nordisk mytologi var Gunn en av valkyriorna, och omnämns som en av de valkyrior som tillsammans med Rota och Skuld (mytologi) Skuld red ut till slagfälten för att välja ut de krigare som skulle stupa. | 16 389 |
| Gunborg | Gunborg är ett fornnordiskt kvinnonamn. Namnet är sammansatt av orden gunr “strid” och borg/borgh “beskydd”, vilket tillsammans kan uttolkas som “skydd i strid”. | 2 151 |
| Gunhild | Gunhild är ett fornnordiskt namn som betyder stridsmö. Kortformer är Gun, Gunni och Gulli. Namnet var förhållandevis populärt på 40- och 50-talet, men har sedan minskat betydligt i användning. | 2 678 |
| Gunlöd | Gunlöd: Slåss | 3 |
| Gunlög | Gunlög är idag ett kvinnonamn men ursprungligen ett mansnamn som gunlaugr. Namnet kommer från fornnordiskan och betyder vigd till strid. Hade tidigare namnsdag den 8 mars 1988-1992 och 30 december 1993-2000. Numera borttagen från namnsdagslistan i “Vanliga Almanackan”. | 220 |
| Gunvor | Gunvor är ett fornnordiskt kvinnonamn, med delvis oklar betydelse. Ett till synes avlägset men möjligt ursprung är från det armeniska ordet gunavor (färggrann). Att armeniskt ursprung hävdas grundas på exempel på flertal germanska ord som delar tydliga lingvistiska likheter med de respektive armeniska. Namnet förekommer på runstenar (Gunvar) och återupptäcktes på 1800-talet. Det hade en popularitetstopp på 1920- och 1930-talet och är numera, liksom de andra namnen som börjar med Gun, mycket ovanligt hos unga flickor. De senaste decennierna har knappt några flickor fått det som tilltalsnamn. Totalt sett hör det dock fortfarande till de hundra vanligaste kvinnliga förnamnen i Sverige. | 6 323 |
| Gylla | Detta namn är en diminutiv form av Gyríðr och Guðrún. Namnet är av germanskt och gammalt noesiskt ursprung och kommer från följande rötter: (GODAFRID / GUÐIFRIÐR) och (GUÐRÚN). | < 2 |
| Gyrid | Detta namn härrör från det gammaltyska och fornnordiska namnet “Godafrid och Guðifriðr”, bestående av två element: “gudą” (gud, gudom, gudomligt väsen) plus “friþuz” (fred, lugn, vänskap). I sin tur betyder namnet “Guds fred, fredligt löfte, Gud ger mig sinnesro, min vänskap med Gud”. | 6 |
| Görel | Görel är ett fornnordiskt skandinavisk namn. Det betyder “Skyddande spjut” eller “Skyddande svärd”. På gammal armeniska betyder namnet “Gudomlig lärare”. Görel har sedan mitten av 1500-talet främst använts inom några adelssläkter och hade in på 1900-talet kvar lite av en adlig prägel. Namnet har dock aldrig blivit direkt vanligt. Bland de yngsta är namnet extremt ovanligt. Namnsdag: 19 juni, (1986-1992: 3 maj, 1993-2000: 17 mars). | 827 |
| Helga | Helga är en feminin form av Helge som betyderhelig, lyckosam eller eventuellt vigd åt gudarna. För hundra år sedan var Helga ett modenamn och populariteten höll i sig framtill 1920. Numera är det inte så vanligt. Namnsdag: 21 november. | 1 335 |
| Hilda | Hilda är ett kvinnonamn med fornnordiskt ursprung, det kommer ur namnet Hild, som var en av Odens valkyrior. Det återfinns även i det isländska ordet hildr – strid. Det kan med andra ord beskrivas som krig. | 4 455 |
| Hildur | Hildur är ett kvinnonamn med fornnordiskt ursprung, en form av Hild som är bildat från ordet hildr – strid. Kring förra sekelskiftet var Hildur ett modenamn, men det är inte särskilt vanligt numera, speciellt inte som tilltalsnamn. | 387 |
| Hjördis | Hjördis är ett kvinnonamn av isländskt ursprung med betydelsen “svärdets beskydderska”, sammansatt av orden hiorr “svärd” och dis “ödesgudinna”. | 1 895 |
| Holmfrid | Holmfrid är ett fornnordiskt mansnamn som ursprungligen var ett kvinnonamn. Namnet är sammansatt av holme och frid. Namnet finns omnämnt på en runsten; “Ormar och Vifrid och Holmfrid och Kai och Tolv och Skrimme, dessa äkta makar läto resa stenen efter Tolv”. | 28 |
| Holmlög | Holmlög är ett kvinnonamn med okänd betydelse men som förekommer i runskrifter. | < 2 |
| Idun | Idun är ett kvinnonamn Som kommer från Island som betyder “att förnya naturen” kan också komma från unna som betyder “älska”. Idun beskrivs som kärlekens, fruktbarhetens, den eviga ungdomens och kunskapens gudinna. Hon vaktade de gyllene äpplen som gav asarna evigt liv. | 1 313 |
| Igulfrid | Igulfrid är troligtvis ett norskt namn som även förekommit på runstenar. | < 2 |
| Inga | Inga som flicknamn är av skandinaviskt och fornnordiskt ursprung som betyder “bevakad av Ing”. I den nordiska mytologin var Ing en mäktig gud för fruktbarhet och fred. Äldsta belägg i Sverige är ifrån en Runinskrift på 1000-talet, på en sten i Eriksberg, Södermanland. Inga reste denna sten efter Olov, sin arvinge. Han österut, med stäven plöjde och i longobarders land han avled. Namnet har förekommit i Sverige sedan vikingatiden och förekommer exempelvis på runstenar. | 10 351 |
| Ingeborg | Ingeborg är ett gammalt nordiskt namn som betyder “under Ings beskydd”, där Ing är namnet på en fornnordisk gud. Samma Ing förekommer också i namn som Inga, Ingrid, Inge, Ingvar, Ingemar, Ingemund, Ingvald och Ingolf. Birger jarls första hustru hette Ingeborg. På 1600- och 1700-talen förekom namnet ofta i formen Ingebor. | 1 558 |
| Ingegerd | Ingegerd är ett kvinnonamn med nordiskt ursprung. Det är en sammansättning av Ing som kommer från ett gammalt gudanamn med oklar identitet (se Ingwaz), och gerd med betydelsen “gård”, “skydd”. “Skyddad av guden Ing”. Namnet var mycket populärt runt mitten av 1900-talet, speciellt som andranamn, men är idag ovanligt bland de yngsta. | 6 018 |
| Ingelev | Ingelev är ett ovanligt kvinnonamn. Har troligt vis samma härkomst som andra ing-namn. | < 2 |
| Ingerun | Detta namnelement härrör från namnet på en gammal germansk gud. Betydelsen av hans namn är ännu oförklarlig. Han är förfader till kustgermanska stammen Ingaevones, så namnelementet betyder antingen “tillhör/ tillägnad den germanska guden” | 3 |
| Ingetora | Ingetora är ett namn med okänd betydelse. | < 2 |
| Ingrid | Ingrid är ett kvinnonamn med nordisk ursprung. Den ursprungliga formen av namnet var Ingifridh. Första delen av namnet kommer från ett gammalt gudanamn med oklar identitet (se Ingwaz) och andra delen av fridher “vacker, älskad”. Namnet är relativt vanligt, bland de 10 vanligaste totalt sett. | 40 300 |
| Ingvor | Ingvor är ett fornnordiskt namn där Ing är namnet på en gud, samma som i Inge, Ingvar (namn) Ingvar, Ingemund, Ingemar, Ingvald, Ingeborg och Ingolf. Vad andra delen av namnet, vor, betyder är oklart. Möjligtvis kommer det från namnet på äktenskapets gudinna i fornnordisk mytologi. Ingvor är just nu inget vanligt namn, sedan slutet på 1980-talet har ingen flicka hittills fått detta namn som tilltalsnamn. Namnsdag: 10 april. | 1 011 |
| Iselin | Iselin är ett kvinnonamn med flera möjliga ursprung En gammal nordisk betydelse av Ise kan vara “Järn”, “orm” eller “drake” och Lin betyder “lind”. | 74 |
| Jorid | Jorid Fornnordiskt namn bildat av orden jór (häst) och frid (älskad, skön eller fridsam). | 31 |
| Jorunn | Jorunn eller Jorun kommer av det gamla fornnordiska namnet Jórunnr, som är en sammansättning av orden “jór” (hingst) och “unna” (att älska). | 194 |
| Kristin | Kristin är ett kvinnonamn som i äldre svenska var vanligare som Kristina eller Christina. Christine är också en stavning. Kristin betyder “den kristna”. | 4 805 |
| Liv | Liv betyder liv. Kvinnonamnet Liv är ett nordiskt (norskt) namn. Namnet härstammar från det isländska ordet hlif som betyder värn eller skydd. Liv förknippas oftast med ordet liv vilket också är riktigt. I den nordiska mytologin var Liv en av de två som överlevde ragnarök. För 25 år sedan var namnet mycket ovanligt i Sverige, men har sedan dess ökat i popularitet, vilket kanske skådespelerskan Liv Ullman bidragit till. Namnsdag: 12 april, (1986-1992: 2 oktober, 1993-2000: 15 januari). | 5 040 |
| Nanna | Nanna är ett gammalt nordiskt namn, och betyder “djärv” (egenskapen; ej djuret järv). I nordisk mytologi var Nanna namnet på Balders maka. Hon dog av sorg när Balder blev mördad. Nanna var den man tillbad när man kände förtröstan. Namnet var länge bortglömt och oanvänt, men började åter användas i början på 1800-talet. Det infördes i almanackan 1901. Nanna är ganska ovanligt idag och har varit det länge. De senaste åren har dockett tiotal flickor i varje årskull fått namnet som tilltalsnamn. Namnsdag: 3 april, (1901-2000: 5 april). | 920 |
| Odendisa | Odendisa (fornnordiska: Óðindísa), som betyder “Odins dam”, är ett unikt namn och är inte känt från någon annan källa. | < 2 |
| Ragna | Ragna är ett kvinnonamn med nordiskt ursprung. Det är femininformen av Ragnar, eller en kortform av andra kvinnonamn som börjar på Ragn, exemplevis Ragnhild. Ragn (fornisländska regin) betyder “gudamakt” eller möjligtvis “råd”. Namnet är mycket ovanligt, speciellt bland de yngre. Namnsdag: 1 oktober (sedan 1986) | 429 |
| Ragnfrid | Ragnfrid betyder: Härlig gudinna. | 5 |
| Ragnhild | Ragnhild är ett gammalt nordiskt namn som är bildat av ord som betyder härskare eller gudarna respektive beskydd eller strid. En tolkning av betydelsen skull kunna vara gudarnas strid eller under gudarnas beskydd. Alternativa former är Ragnil och Ragnel. Namnet återfinns på runstenar. I nordisk mytologi är det namnet på en Ragnhild (mytologi) jättinna. Från medeltiden har vi helgonet S:ta Ragnhild som är Södertäljes skyddspatron. | 1 945 |
| Rodälv | Rodälv är ett fornnordiskt namn med okänd betydelse som återfunnits i runskrift men är otroligt sällsynt idag. | < 2 |
| Runa | Runa är ett flicknamn som betyder “hemlig lore; måne”. … Det är den kvinnliga formen av det nordiska mansnamnet Rune, som betyder “hemlig lore”, och också ett japanskt namn som betyder “måne” – vilket gör detta till ett oupptäckt himmelskt val. | 628 |
| Saga | Saga är ett kvinnonamn av fornnordiskt urpsrung med betydelsen “sierska”, “hon som ser”. | 11 856 |
| Sig | Sigrid, är ett fornnordiskt kvinnonamn ursprungligen Sigfrid som är sammansatt av orden sig, seger och frid som betyder vacker, skön. | 6 |
| Signe | Signe är ett flicknamn med skandinaviskt ursprung som betyder “ny seger”. | 8 954 |
| Sigrid | Sigrid som flicknamn är av fornnordiskt ursprung som betyder “vacker seger” | 6 287 |
| Sigrun | Sigrun är ett kvinnonamn med norden nordiskt ursprung. Bildat av stammen i seger och efterleden rúnar – hemlighet. Under åren 1986-1992 hade Sigrun namnsdag den 10 januari. Antal svenska personer med tilltalsnamnet Sigrun: ca 160 år 2003. | 120 |
| Siv | Siv eller Sif är ett nordiskt namn. Asaguden Tors maka hette Sif (mytologi) Siv, och den ursprungliga betydelsen är brud eller hustru. Den mytologiska Siv var den vackraste bland asynjorna (de kvinnliga asarna) och hade hår av guld. | 19 532 |
| Svanhild | Svanhild Sammansättning av orden svan och hild, det senare betyder strid på fornnordiska. | 34 |
| Tola | Tola Betyder “oktober” på khmer. | 31 |
| Toola | Toola är den feminina formen av Tolir som är ett skandinaviskt namn. Toola är ett mycket ovanligt namn i Sverige. | 6 |
| Tora | Tora är ett fornnordiskt kvinnonamn, som förekommer på runstenar, en feminin form av Tor (namn) eller Tore (mansnamn). I äldre generationer är namnet relativt ovanligt, men trenden har varit uppåtgående sedan början på 1990-talet. | 1 354 |
| Torgunn | Detta namn härrör från det fornnordiska namnet “Þórgunnr”, sammansatt av två element: “þun / þónr” (åskan, namnet på en nordisk gud, personifieringen av åska) plus “guntho /gunþiz” (strid , slåss, dödar, slår, slår). | 8 |
| Torgärd | Detta namn härrör från det fornnordiska namnet ”Þorgerðr”, som består av två element: ”Thor (þónr)” (åskan, namnet på en norrisk gud, personifieringen av åska) plus ”garðr” (kapsling, skydd) . I sin tur betyder namnet “under skydd av åskans Gud”. | 4 |
| Torun | Torun är ett gammalt nordiskt kvinnonamn som förekommer på runstenar. Första delen av namnet syftar på Tor, en asagud enligt nordisk mytologi. Den andra delen består av namnelementet -unn vilket anses vara bildat av verbet “unna” i betydelsen “älska”. Torun betyder alltså “Tors älskling”. Namnet är mycket ovanligt, och endast några enstaka flickor i varje årskull får namnet som tilltalsnamn. | 265 |
| Tova | Tova är kvinnonamn och en svensk (nordskandinavisk) form av den danska formen Tove. Tova förekommer på runstenar men har sedan inte använts i Sverige förrän på 1900-talet. Tova betyder “Den Sköna” på fornnordiska. | 2 872 |
| Turid | Turid är ett nordiskt namn, besläktat med “namnsdagsgrannen” Tord. Namnet är bland de allra ovanligaste kvinnonamnen med en plats i almanackan, betydligt vanligare är namnet i grannlandet Norge. Namnsdag: 10 september, (sedan 2001, 1986-1992: 28 april). | 327 |
| Tyra | Tyra är ett gammalt danskt namn som möjligtvis betyder helgad åt guden Tyr, präst eller kämpe. Tyra blev mycket populärt i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, då det nordiska och skandinaviska allmänt hade ett uppsving. Under resten av 1900-talet har det varit relativt ovanligt, men upplever just nu åter en renässans. | 5 976 |
| Tyrvi | Tyrvi har liknande betydelse som Tyra, men är vanligare i Norge än i Sverige. Förekommer på runstenar. | 2 |
| Ylva | Ylva är ett gammalt nordiskt namn, en feminin form av Ulf (eller Ulv) och betyder alltså “varginna” eller “varghona”. Birger Jarls mor, som hette Ingrid, och var gift med Magnus Minnesköld, har av okända skäl fått binamnet Ylva (möjligen pejorativ). Ingrid Ylva är den första kända kvinnan som kan kopplas till namnet. I Frans G. Bengtssons romaner om vikingahövdingen Röde Orm berättas det att denne gifte sig med en kvinna med namnet Ylva. Namnet är relativt jämnt fördelat mellan generationerna och ligger stadigt på en plats omkring 150 på topplistan. Namnsdag: 11 april. | 7 566 |
| Yrsa | Yrsa, skandinaviskt namn härrörande från en fornnordisk som betyder “honbjörn”. Möjligen relaterat till namnet Ursula som härstammar från det latinska ursa, vilket också betyder “honbjörn”. Kända verkliga människor som heter Yrsa: Yrsa Sigurðardóttir, isländsk romanförfattare. | 249 |
| Åfrid | Åfrid agatstenen, det goda, ordet Agathos med betydelsen snällt gott, rent och lamm också | 2 |
| Åsa | Åsa, kvinnonamn av nordiskt ursprung. Det betyder “drottning av gudinnor” och motsvarar det runsvenska namnet Asa och norskans och danskans Åse, Aase. | 26 936 |
| Åslög | Åslög. Aslaug är ett norskt förnamn, härrörande från fornnordiskt prefix áss-, som betyder “gud”, och suffix -laug, möjligtvis betyder “förlovad kvinna”. Den svenska kognat är Aslög; den danska kognat är Asløg. | 19 |
