Inlägget Innehåller reklam i form av annonslänkar
Förlossning – något som både är underbart och läskigt på samma gång. En smidig och helt naturlig förlossning ses ofta som en dröm för många, och det är vad de flesta vill ha. Dock är det inte alltid möjligt, då förlossningar i vissa fall måste sättas igång för både barnets och mammans skull. Vår första graviditet slutade i igångsättning i vecka 42 +1. I detta inlägg tänkte jag berätta lite om hur det går till/kan gå till.
OBS! Informationen nedan bygger på egna erfarenheter och ska inte ses som sjukvårdsrådgivning.
Vår erfarenhet av att sätta igång förlossning
Jag var verkligen inte glad under den sista delen av graviditeten med vår dotter Alia. Jag var så less, tung och hade ont. Därför hade jag verkligen hoppats att allt skulle satt igång i tid och naturligt, men så blev inte fallet. Istället blev förlossningen igångsatt på Danderyds sjukhus två veckor efter BF och processen tog faktiskt tre dagar. Hon ville helt enkelt inte komma ut.
För att förbereda dig på vad som kan komma att ske vid en förlossning så tänkte jag idag berätta lite om hur det går till när en förlossning måste sättas igång medicinskt. Varför sätter man igång förlossningen? Hur sätter man igång förlossningen? Svar på dessa frågor och många fler får du i detta inlägg!
Igångsättning av förlossning
En förlossning kan börja på flera olika sätt. Det vanligaste är att vattnet går och att värkarna kommer smygande någon gång runt 9-månaders dagen för graviditeten.
Ibland händer det dock att förlossningen inte startar av sig själv, och att man går flera dagar över tiden. Ibland finns det saker som gör att bebisen måste födas tidigare än BF. När sådana situationer uppstår startar man förlossningen med hjälp av någon medicinsk och säker metod.
Detta var fallet för oss och här nedan kommer lite mer information om den ”tekniska biten” av igångsättning samt vår upplevelse av varje steg.
Varför sätter man igång förlossning?
Om en förlossning behöver bli igångsatt finns det alltid en anledning till det. Anledningen utgår alltid ifrån att igångsättningen är det bästa för mamman och/ eller barnet. Det kan i vissa fall handla om liv eller död när en igångsättning behöver göras.
Här kommer några av anledningarna till varför en förlossning kan behöva sättas igång:
1. Graviditeten har gått över tiden
Om du går två veckor över beräknat förlossningsdatum och alltså är gravid i 42 veckor kallas graviditeten överburen. Detta är ganska vanligt, men desto längre tid det tar innan förlossningen startar – desto fler kan riskerna bli.
Den vanligaste och största risken med en överburen graviditet är att barnet blir stort och alltså blir en vaginal förlossning svårare. Andra risker som finns är att barnet börjar må dåligt då fostersäcken tillsammans med moderkakan bara ska fungera i 40 veckor. Det kan hända att fostervattnet blir förorenat och att bebis får i sig något mindre energi från moderkakan.
För att se till att inga risker blir allvarliga brukar man därför sätta igång en graviditet som blivit överburen, eller förlösa barnet med kejsarsnitt. Detta är en av de vanligaste orsakerna till igångsättning.
Efter många studier har man börjat att sätta igång förlossning redan i vecka 41 i många län i Sverige. Här i Stockholm där vi bor görs ett ultraljud i vecka 41 och utifrån det beslutas om förlossningen ska sättas igång eller inte.
Här är en video med Linn Berg när hon blir igångsatt:
2. Havandeskapsförgiftning
Havandeskapsförgiftning är en sjukdom som kan drabba dig som är gravid. Varför sjukdomen kommer är det ingen som kan veta säkert, det vi vet är att kroppens immunförsvar reagerar på ämnen från fostret på ett negativt sätt.
Ofta upptäcks havandeskapsförgiftning vid en kontroll med barnmorskan. Det absolut vanligaste symptomet är högt blodtryck som kan vara svårt att upptäcka själv. Andra symptom kan vara huvudvärk, synbesvär och olika typer av magproblem. Läs mer på 1177.
Att ha högt blodtryck och havandeskapsförgiftning är inte bra för dig eller barnet. Ibland kan man avhjälpa tillståndet genom att vila och hålla koll på blodtrycket, men i vissa fall behöver bebisen komma ut tidigare än planerat – och då behöver förlossningen sättas igång.
3. Komplikationer och sjukdomar
Om du har någon bakomliggande sjukdom eller har blivit sjuk under graviditeten och denna sjukdom kan påverka barnet kan förlossningen behöva sättas igång tidigare. Detta för att både du och barnet ska må så bra som möjligt.
Det kan också hända att barnet plötsligt blir sjukt, och då måste barnet ut och få vård. En igångsättning är alltid för både mammans och barnets bästa.
Min första igångsättning med vår dotter Alia skedde på grund av att jag var överburen i vecka 42. Min andra igångsättning gjordes bara två dagar efter BF. Hela graviditeten kämpade jag med foglossning och till slut stod jag inte ut. Jag bad min barnmorska att prata med läkaren och jag fick komma till förlossningen för bedömning. Jag trodde inte att de skulle bevilja en igångsättning, men jag är väldigt tacksam att de gjorde det! Annars hade jag varit betydligt mer sliten när Mila föddes.
4. Ångest och förlossningsoro
För vissa orsakar tanken på en förlossning stora mängder oro och rädsla. Detta är särskilt vanligt om mamman redan sedan tidigare har haft problem med oro och ångest. I sådana fall kan en igångsatt förlossning göra det hela mindre orosfyllt. Då får man en tid och ett datum för när förlossningen senast kommer ske, och allt kan kontrolleras bättre med stöd och planering från vården.
Hur sätter man igång en förlossning?
Att sätta igång en förlossning kan göras på flera olika sätt. Många av metoderna går dessutom att kombinera, så det är inte säkert att endast en metod används. Alla dessa metoder kontrolleras noga av både läkare och barnmorskor som kan styra hastigheten på förlossningen till det optimala.
Kan man sätta igång en förlossning själv?
En fråga som många ställer är att man undrar huruvida man kan sätta igång en förlossning själv eller inte. Tyvärr är det så att de vetenskapliga beläggen för att det skulle vara möjligt är väldigt få. Istället för att utsätta dig själv och barnet för risker är det alltid bäst att diskutera med din vårdpersonal.
Det finns de som hävdar att sex och olika former av beröring kan påskynda förlossningen. Dock är det inget som rekommenderas av anledningen att det skulle sätta igång förlossningen, men självklart kan sex och beröring vara lugnande och bra på andra sätt. Att gå i trappor och att dricka hallonblads-te påstår vissa hjälper också, men beläggen för att det skulle stämma är få.
Diskutera istället med din barnmorska kring huruvida du kan göra något själv eller inte. Om du testar någon metod du läst om eller hört om från en vän finns alltid risken att det gör mer skada än nytta. Din barnmorska har bäst koll och kan råda dig till vad som är bäst.
Metoder som används för att sätta igång förlossning
Jag blev kallad till BB när det var dags för igångsättning. Där fick jag först ta prover och fick på mig ett bälte i midjan. Läkaren och barnmorskan kollade mina och bebisens värden samt hjärtslag. Bebisens position kontrolleras också, innan det är dags att bestämma metod för igångsättningen.
Innan läkaren och barnmorskan bestämmer vilken typ av igångsättningsbehandling som ska användas måste man se om livmodertappen är mogen eller inte. Detta görs genom en gynekologisk undersökning. En mogen livmodertapp är mjuk och börjar öppna sig för att barnet ska kunna komma ut. Om livmodertappen ej är mogen används läkemedel som påskyndar den processen. Så var det i mitt fall.
Här kan du läsa om de vanligaste metoderna som används vid igångsättning av förlossningen på BB.
1. Läkemedel med prostaglandin
För att mogna livmodertappen behöver man använda läkemedel med prostaglandin. Prostaglandin är en hormonliknande substans som ger signaler till livmodertappen att mogna.
Läkemedlet kan antingen tas i tablettform varannan timme, appliceras som gel i slidan eller ges i form av en tampong som förs in i slidan. Behandlingen kan behöva upprepas flera gånger tills man ser skillnad på livmodertappen.
Först fick jag medicin oralt det första dygnet om jag minns rätt. Därefter provade barnmorskan att applicera gel i slidan. Efter den första tabletten kom faktiskt några värkar igång, men de var ganska svaga och avtog snabbt. Detta var väldigt jobbigt då det kändes som att det fungerade, för att sedan bli besviken.
2. Hinnsvepning
En metod för att mogna livmodertappen utan läkemedel är hinnsvepning. Om du inte erbjuds en hinnsvepning av din barnmorska kan du fråga efter det. Vanligtvis görs hinnsvepningar först efter att du passerat BF, men de kan göras redan i vecka 37 om särskilda skäl föreligger.
Läs även: Så ser slemproppen ut (känsliga personer varnas för äckliga bilder)
Barnmorskan eller läkaren gör en gynekologisk undersökning och tittar på livmodertappen. Personen för sedan in ett finger i livmodertappen och sveper fingret i en cirkulär rörelse på insidan av livmodern. Detta gör att fosterhinnorna släpper och kroppen själv börjar producera kroppseget prostaglandin. Prostaglandinet gör sedan att livmodertappen mognar och förlossningen startar.
Den första hinnsvepningen gör oftast inte ont eftersom de gör den försiktigt och vanligtvis inte kommer åt så mycket. För varje gång kan de göra mer och då kan hinnsvepningen ibland upplevas som smärtsam, men inte outhärdlig.
Vid första igångsättningen gjordes först en hinnsvepning på BB samtidigt som barnmorskan applicerade gelen med prostaglandin. Det var inget jag upplevde som särskilt obehagligt. Tyvärr hade det inte någon funktion på mig heller. Vår dotter ville helt enkelt inte ut!
Innan min andra igångsättning gjorde jag hela tre hinnsvepningar utan resultat. Jag har hört att det bara är en på åtta som får igång förlossningen genom hinnsvepning. Däremot är en hinnsvepning ofta hjälpsam i att sätta igång hormoner och mjuka upp.
3. Ballongmetoden
Om livmodertappen börjat öppna sig något men inte tillräckligt för att förlossningen ska ha kommit igång kan man använda sig av ballongmetoden.
Ballongmetoden går ut på att man med hjälp av en liten kateter som sätts in i livmodertappsöppningen sakta fyller en liten ballong med vatten. Ballongen trycker på livmoderöppningen och hjälper den att utvidgas. Man låter ballongen sitta där tills livmodertappen öppnar sig tillräckligt för att ballongen trillar ut av sig själv. Då kan man göra så vattnet går och komma igång med förlossningen.
Läs även: de bästa leksakerna för att stimulera bebis
Detta var det som fick igång min förlossning men också det jag har mest traumatiska minnen ifrån. Det var nämligen så att den första katetern var trasig och det upptäckte inte läkaren i tid. Det blev därför en 30 min lång plåga att försöka få ballongen på plats, för att sedan inte funka. Läkaren bökade och bökade, vilket bara gjorde mer och mer ont. Jag grät hela tiden och till slut fick min man säga ifrån. Då hade det gått två dygn på BB och jag var så utmattad, stressad och hade ont. Då bad jag läkaren om kejsarsnitt.
En ny läkare gick på sitt skift då och rekommenderade mig att göra ett nytt försökt. Jag var så traumatiserad av den fruktansvärt smärtsamma processen med den första ballongen att jag inte ville mer. Hon lyckades dock övertala mig och lovade att det inte skulle bli samma dåliga upplevelse.
Vid det här laget så skakade mina ben så kraftigt att de fick hålla fast dem. Jag har aldrig haft så dålig reaktion på en upplevelse. Troligtvis mest på grund av att jag var både rädd och helt slut. Detta balongförsök lyckades dock, men det gjorde fruktansvärt ont. Jag tror inte det gjort lika ont om jag inte spänt mig så pass, men det är ändå så att livmodertappen ska pressas ut med hjälp av en ballong.
Jag kände ingenting av att några värkar så när barnmorskan kom in och undersökte mig frågade hon vad jag trodde. Jag svarade då att jag inte orkar gissa något och att de får säga hur det ligger till. Hon sa då att jag var öppen 7 cm och att det var dags att gå ner till förlossningen. Behöver jag säga att jag var oerhört lättad?
4. Ta hål på fosterhinnorna
Om livmodertappen är mogen men värkarna ännu inte kommit igång och vattnet ännu inte gått kan man med hjälp av ett litet verktyg göra så vattnet går. Man gör helt enkelt hål på fosterhinnorna för att sätta igång förlossningen.
Efter att barnmorskan eller läkaren gjort så vattnet går kommer barnets huvud sjunka ner mot livmodertappen och trycka på den. Det leder i sin tur till att livmodertappen mognar ännu mer och öppnar sig för att föda barnet.
Så fort vi kom ner på förlossningen bad jag om epidural-bedövning vilket jag fick nästan omedelbart. Jag var då så trött efter över två dygn av igångsättning att jag inte orkade ha ont. När epiduralen var på plats tog man ganska snart hål på hinnorna då vattnet inte gått av sig självt. Dessutom fick jag värkstimulerande dropp:
5. Värkstimulerande dropp
Alla metoder här ovan används ofta tillsammans med ett värkstimulerande dropp. Droppet innehåller hormonet oxytocin. Detta framkallar värkar och läkaren och barnmorskan kan styra hastigheten på droppet för att styra värkarnas täthet och intensitet.
Detta värkstimulerande dropp fick jag under hela tiden på förlossningen som jag minns det. Samtidigt hade jag epidural så att jag inte kände någonting förrän vid krystfasen. Det var verkligen skönt. Jag vet inte om jag hade orkat krysta ut Alia annars.
Hur lång tid tar en igångsättning av en förlossning?
Hur lång tid det tar från att förlossningen börjar sättas igång tills den faktiskt börjar kan variera väldigt mycket. För vissa startar förlossningen direkt vid första försöket, för andra kan det ta flera dagar. Under hela tiden finns vårdpersonalen där med dig för att se till att allting är under kontroll. Jag hade aldrig trott att det skulle ta nästan tre dagar från vi kom till BB tills att vår dotter var ute. Därför är det bra att packa förlossningsväskan ordentligt om du bli igångsatt.
Kejsarsnitt
Om det är väldigt akut att barnet måste ut ur livmodern, eller om inga metoder fungerar för att starta förlossningen kan ett kejsarsnitt behöva göras.
Vid en igångsättning är alltid vårdpersonalen beredd på att ett kejsarsnitt kan behöva göras. Det för att förlossningen ska gå så smidigt och säkert till som möjligt oavsett om det sker vaginalt eller genom ett snitt.
Jag bönade och bad om att få kejsarsnitt till slut, när jag kände att jag inte orkade mer. Efteråt var jag glad över att läkaren stod på sig och att jag fick en naturlig förlossning. Det inte för att det skulle vara ett nederlag utan för att återhämtningen efteråt var så pass snabb efter naturlig förlossning. Redan tre dagar efter att vår dotter tittade ut kunde jag gå första korta promenaden!
Sammanfattning – igångsättning av förlossning
En igångsättning av förlossningen är i vissa fall det bästa för mamman och/ eller barnet. Idag finns det flera olika metoder för att sätta igång en förlossning, och sjukvården tar hand om dig genom hela processen oavsett vad anledningen till igångsättningen är.
Lita på att vården vet vad de gör, trots att du säkert fått höra både det ena och det andra på forum. Lyssna inte på andra människors skräckhistorier (min om ballongen inkluderad). Alla förlossningar är olika och processen dit kan vara olika bra/dålig, lång/kort, smärtsam/smärtfri osv.
Jag hoppas att du nu har lite bättre koll på hur en igångsättning går till och att du känner dig lite tryggare inför förlossningen!
Lästips: Vilken ögonfärg får din bebis? Genetik och ärftlighet
