Mat för kräsna barn: rolig mat för barn som är selektiva med vad de äter

Som förälder är du väl medveten om hur viktig kosten är för dina barn. Redan från födseln är du noga med vad de äter, och planerar deras måltider in i minsta detalj. Om då barnen är kräsna eller selektiva så är det lätt att få panik. Hur ska du få dem att äta det som är bra för dem? Då vi har en dotter som är autistisk och selektiv med maten har vi en hel del tips att dela med oss av.

I det här inlägget får du enkla och bra tips på hur du kan göra måltiderna roligare för kräsna barn.

Vad är selektivt ätande hos barn?

Det är ganska vanligt att barn inte vill äta precis vad som helst. En del har perioder när de exempelvis bara vill ha korv, eller gröt. Eller så är det bara pommes frittes som gäller.

Många, framför allt yngre barn, tycker inte om blandad mat som grytor eller gratänger. De föredrar att maten är uppdelad på tallriken. Det gäller framförallt för autistiska barn. Ofta går de här idéerna över när neurotypiska barn kommer upp i sex-års åldern, men det kan bli värre för barn med autism.

Ätstörningar hos barn

Sedan finns det direkta ätstörningar som kännetecknas av selektivt ätande, men det är mer ovanligt. De större undergrupperna här är:

1. Barnet har inget intresse för mat eller dålig aptit.
2. Hen är rädd för att äta på grund av en dålig upplevelse, typ kräkning eller allergisk reaktion.
3. Smaken, lukten, konsistensen eller formen på maten känns starkt motbjudande för barnet.

För det mesta handlar det ändå inte om ätstörningar utan helt enkelt en naturlig del av barnens utveckling. De är känsliga för lukter och smaker, och mycket är ju också nytt för dem.

Få barn är undernärda och har brist på grund av kosten

Barn behöver känna sig trygga, och det kan också påverka deras val av mat. Nya smaker eller rätter är inte intressanta för dem, på samma sätt som en vuxen kanske ser på dem. Det är viktigt att komma ihåg att det inte är fråga om trots. Barnet har verkligen svårt att äta vissa saker. De upplever obehag om de får något de inte vill ha, ibland till och med en fysisk motvilja.

Orsaken till att föräldrar är så medvetna om barnens kost är ju för att de ska få i sig all den näring de behöver för att må bra. Och då kan det vara ganska stressigt när barnet vägrar äta vissa saker.

Det ett flertal läkare rekommenderar är då att se på helheten, och inte bara på individuella måltider. Om barnet äter tillräckligt med protein, kolhydrater, vitaminer och annat som hen har behov av under loppet av en dag, eventuellt en vecka, så gör det ingenting om de inte äter allt varje måltid. Problemet är naturligtvis om hen är så selektiv att hen inte får med sig alla de byggstenar som kroppen behöver.

Men det krävs ganska mycket innan det går så långt.

Strategier för att främja bra hos barn som med selektivt ätande

Vad kan du då göra för att barnen ska äta hälsosamt även när de är selektiva? Till en början är det väldigt viktigt att måltiderna är trevliga och avslappnade. Tvinga inte barn att äta, det brukar sällan fungera och kan istället ge motsatt effekt. Gör det till en stund när ni har det bra tillsammans. Både barn och vuxna mår bättre av lugn och ro vid matbordet.

Mat och ätande handlar inte bara om smaker. Naturligtvis är det en av de viktigaste orsakerna till att äta vissa saker, men det finns så mycket mer. Som förälder kan du göra en hel del för att den nyttiga maten ska vara attraktiv. Presentationen kan göra stor skillnad för selektiva ätare. Som hur du skär upp produkterna eller hur du lägger dem på tallriken. Även dukningen kan påverka små barn. Det är roligare att äta om de har en tallrik de tycker om och bestick som passar deras små händer.

Nya saker är intressanta, men kan vara skrämmande för barn. Det gäller även nya livsmedel. Har du då en selektiv liten ätare så blir det ännu svårare för dem att prova på något nytt. Ett tips är att avdramatisera det hela. Lägg bara den nya maten på deras tallrik och se vad som händer. Om hen säger att hen inte vill äta så är det helt okej. Fortsätt att lägga fram maten, för efter ett tag så blir den inte lika ny och främmande och barnet kanske vågar sig på att smaka. Det är en process där du inte kan ha bråttom. Men målet är ju att hjälpa barnet äta en mer varierad kost livet ut, så det är värt att ha tålamod.

Något som fungerat bra för oss med vår dotter Alia som är autistisk är att jobba med belöningar istället för krav och bestraffningar. För små barn och barn med autism kan det vara en fördel att fysiskt visa vad de får, om de exempelvis äter upp, istället för att bara säga det muntligt. Vi ger Alia en liten bit mörk choklad eller en stund med ipaden om hon äter upp sitt protein.

Praktiska tips för föräldrar kring mat för kräsna barn

Många barn är kräsna eller selektiva, och det finns flera bra tips för hur du hanterar situationen. Kom alltid ihåg att vara glad och avslappnad runt maten. Även om du är orolig för vad och hur mycket barnet äter så får du inte visa det, barn känner nämligen av det.

Här följer några beprövade tips kring mat för selektiva ätare:

• Dela upp maten. Många kräsna barn äter hellre om maten inte är blandad. Gör små stationer eller högar på tallriken eller bordet och låt dem plocka vad de vill.

• Blanda nyttig mat med sånt som barnet gillar. Hitta olika sätt att inkludera nyttig mat i sånt som barnet redan gillar. Det kan vara att slänga ner några spenatblad i en smoothie eller att göra pannkakor på havregryn istället för på vitt mjöl. Var kreativ!

• Ge barnet en chans att välja mellan olika sunda alternativ. Se till att barnet exponeras för en mängd hälsosam mat, typ frukt, grönsaker, fullkornsprodukter och magert protein. Ju fler bra livsmedel de utsätts för desto större är chansen att de ska välja tillräckligt för att må bra.

• Låt måltiderna vara en trevlig upplevelse för barnen. Om de hjälper till med att planera och förbereda så blir det roligare och mer engagerande. Under själva måltiden kan ni ha det roligt genom att prata med varandra, kanske spela något spel eller lek. Se till att alltid ge barnet positiv förstärkning så att de lär sig se fram mot stunderna runt mat.

• Uppmuntra barnet att utforska och experimentera. Låt dem se och röra vid nya livsmedel, och smaka om de har lust till det (utan press). Var tålmodig och ge inte upp utan fortsätt att introducera den nya maten. Gör ingen stor sak av det hela utan låt barnet få känna att det är roligt med nya saker men att det är upp till hen själv när hen ska smaka.

• Var en förebild själv. Du kan gärna överdriva lite så barnet förstår att du älskar att pröva på något nytt. Att du inte äter allt men gärna smakar för att veta vad det är. Eller att ni som föräldrar tycker o att äta hälsosamma livsmedel. Att ni inte ger barnen sund mat men själva lever på annat. Och att det är okej att inte tycka om allt, man kan få välja. Det viktiga är att det är hälsosamt.

• Var smart och undvik maktkamper. Något som många föräldrar provat på är att erbjuda en rad med sunda alternativ till måltiderna. Eventuellt lägga upp allt på barnets tallrik. Men sedan låta dem själva få välja vad de ska äta. Om de har tio saker på tallriken och bara äter sex så räcker det. I alla fall om du ser till att allting är hälsosamt.

• Tvinga inte barnet att äta mat de inte tycker om. Det är även helt fel att straffa dem om de inte äter. Då blir bara mat och måltider förknippat med något negativt, och du kommer att få ännu större problem med deras ätande.

• Ha tålamod och gör små förändringar hela tiden. Det tar tid att vänja sig vid nya saker, tro inte att barnet kommer att vänja sig med en gång. Introducera nya livsmedel, frukt och grönsaker och lågt barnet få komma i kapp i sin egen takt. Ibland kan det fungera bättre med viss mat om du prövar nya recept. Kom ihåg att det inte bara är smaken utan även konsistens, lukt och färg, samt presentation som påverkar barnet.

• Begränsa mellanmål och snacks. En del barn äter inte vid måltiderna men småäter hela tiden efteråt. Då är det svårare för dem att äta när det är dags igen, för de är inte tillräckligt hungriga. Planera dagens måltider och snacks så de kompletterar varandra. Ge dem sunda alternativ hela tiden så de får i sig näringsämnen även vid mellanmålet. Men gör de större måltiderna den viktigaste tiden för att äta. Även här är det viktigt med ett gott exempel från föräldrarnas sida.

• Ta det lugnt. Du behöver en stor portion tålamod och lite envishet om du ska lära ditt barn äta sunt. Selektiva ätare kämpar ofta med varje måltid, men du kan hjälpa dem njuta av maten. Både det de redan tycker om och nya livsmedel.

Varje barn är unikt. Det som fungerar för ett barn kanske inte är den bästa strategin för ett annat. Även om de är syskon så kan du behöva komma upp med olika sätt för att uppmuntra barnen till att ha sunda ätvanor. Ge dig inte förrän du hittar det som fungerar för just ditt barn. Det är viktigt för deras hälsa och välbefinnande, men berikar också livet.

Mat som barn gillar

Det finns barn som föredrar chilipeppar eller inlagd strömming. Kanske för att det är sådant som föräldrarna och syskonen tycker om att äta, och de är vana vid det. Eller så är det helt enkelt deras personliga smak.  Men de flesta håller sig till en ganska barnvänlig kost, sådant som så gott som nästan alltid går hem hos barnen.

Exempel på mat som barn gillar:

• Pannkakor
• Spaghetti med köttfärssås
• Köttbullar och potatismos
• Kokt eller panerad torsk
• Tacos
• Korv av olika slag
• Fiskpinnar
• Korv stroganoff
• Krämiga pastarätter
• Pizza

Den här listan grundar sig på vad ett flertal barnfamiljer säger att deras barn tycker om. Det mesta är sunt, eller går att göra lite mer hälsosamt. Så om ditt barn tycker om någon av dessa rätter är ni en bra bit på väg.

Rolig mat för barn inspo

Alla människor, men framför allt barnen, äter med alla sina sinnen. Mat för kräsna barn bör därför vara rolig och attraktiv. Bland annat kan du piffa till helt vanlig mat så att den ser lite extra inbjudande ut. Varför inte göra en grönsakskrokodil? En korvbläckfisk eller bil? Mellanmålsmackan och frukten kan ta formen av en dinosaur.

Om du inte har inspiration till att göra sådana här häftiga skapelser så kanske du i alla fall kan lägga upp maten lite fint. Antingen som ett roligt ansikte, eller i något speciellt mönster. Ett stekt ägg kan bli extra väl mottaget om du gör det i en kakform. Kräsna barn som inte äter ett vanligt ägg kanske kan tänka sig äta det i form av en julgran.

Några exempel på rolig uppläggning av mat för barn:

Skapa en positiv miljö vid måltiderna

Ingen mår bra av att höra tjat och påminnelser hela tiden, minst av allt barnen. Så gör allt du kan för att skapa en positiv miljö vid måltiderna. Det är inte bra att tjata om vad barnet ska äta. Är de selektiva så får du acceptera det tills vidare. Om de trivs för övrigt vid matbordet så har du större chans att ätande faller på plats så småningom.

Måltiderna är en fin möjlighet för familjen att komma tillsammans och prata. Föräldrarna kan lyssna på vad barnen haft för sig under dagen. Att äta och skratta tillsammans skapar gemenskap, något som är guld värt. Berätta roliga historier eller rentav lek lite, allt beroende på barnens ålder. När atmosfären är lugn och avslappad så är det lättare för barnen att äta.

Involvera gärna barnet i förberedelserna av måltiden. När de själva har rivit morötter eller vispat i såsen så är det också roligare att äta maten. Inte alltid, men med tiden så kommer det kanske. Du kan även låta dem få vara med och planera menyn för familjen. Lyssna på vad de säger, vad de har lust att äta. Se sedan till att det kommer med i måltiden så att barnet känner att hen har något att säga till om. Att det är hens eget val, även om du ändå styr resten av maten.

När man bör söka professionell hjälp?

Många barn är selektiva i sitt ätande, men det är inte säkert att det håller i sig så väldigt länge. Om du däremot märker att barnet är så pass selektiv att hälsan blir lidande ska du söka hjälp hos vården.

Bland annat kan du se om barnet växer i rätt takt, om hen ligger inom normerna för vad som anses vara normalväxt. Eller om barnet ständigt är sjukt, för att immunförsvaret är för svagt. Ibland kan det vara svårt att veta, eftersom många förskolebarn är sjuka ofta. Men om du vet att hen inte äter mycket och det verkar påverka hälsan är det alltid bättre att be om professionell hjälp.

En dietist kan hjälpa er komma upp med en plan för vad barnet bör äta för att må bra. Vad som är tillräcklig kost för att få i sig all näring. Det kanske går att skapa en fungerande diet baserat på vad barnet vanligtvis äter.

Hälsopersonalen kan även hjälpa föräldrarna med att lägga till rätta så mycket som vanligt. Bland annat genom att informera om de tips som nämnts här ovan. Att inte tvinga barnet utan gradvis låta dem få vänja sig vid nya livsmedel och maträtter.

Det är inte lätt för barnen att vara selektiva i sitt ätande. Eftersom det inte handlar om trots eller envishet så kan de också lida av situationen. Bland annat klarar de ju inte av att äta så mycket när de är bortbjudna på kalas, såvida du inte packar matsäck.

Om det här fortsätter upp i åldrarna eller du märker att barnet verkligen inte mår bra av det kanske det är läge för terapi. Genom den kan de lära sig komma till rätta med problemet, även om det inte alltid går bort helt och hållet.

Selektivt ätande autism

Även om det fortfarande behövs mer forskning är det allmänt känt att det finnas ett samband mellan autism (ASD) och selektivt ätande. Många barn med autism vägrar äta en rad med livsmedel och håller sig bara till några få rätter. I värsta fall kan det leda till näringsbrist och allt som följer med det.

En av anledningarna till att barn med ASD ofta kämpar med maten är att de är mer sensoriska än andra barn. Många barn med autism klarar inte av att äta mat med en viss konsistens eller form. Deras sinnen är så starka att det kan vara outhärdigt att äta viss typ av mat.

Som föräldrar till ett barn med autism, och som är selektiv med maten, har vi lärt oss att det är väldigt viktigt att skapa en positiv och lugn miljö runt måltiderna. Vi har lärt oss att vara mer tålmodiga och låta Alia vänja sig vid nya livsmedel långsamt, genom en konstant exponering. Viss typ av mat försöker vi inte längre med, och det är sån mat som hon får kväljningar av. Där drar vi gränsen, vi vill inte plåga henne.

Som förälder till ett barn med autism har du möjlighet att söka hjälp från en specialist, en dietist eller beteendeterapeut. Vi har inte behövt göra det än, men det är mycket vanligt. För det går att hjälpa barn med ASD så de lär sig äta en större variation av mat, sund mat, vilket i sin tur ger dem näring och håller dem friska på alla sätt och vis.

Slutsats

Det är inte lätt när barnen är selektiva i sitt ätande. Som förälder kan det kännas som att det är på liv och död, och visst är det viktigt att främja hälsosamt ätande hos barnen men det är sällan så drastiskt.

Det är klart att ibland så klarar inte vi föräldrar av att komma till rätta med våra barns problematik. Om barnets hälsa blir lidande på grund av selektivt ätande så är det nödvändigt att söka hjälp.

Fortsätt hela tiden att ha en positiv inställning till måltiderna. Gör allt du kan för att barnet ska uppleva mat och ätande som något roligt.

Du kommer att behöva både tålamod och fantasi för att hjälpa ditt barn att lära sig äta flera olika livsmedel och maträtter. Det kan ta tid, för du kommer ingen vart genom att tvinga eller tjata på barnet. Men när hen efter ett tag börjar äta allt fler olika rätter så är du glad att du inte gav upp.

Mitt sista tips är att göra mat och ätandet till något positivt, oavsett hur mycket eller lite ditt barn äter!