Sofia

Det är mycket i samband med en graviditet och förlossning som är små mirakel. Hur ett embryo kan fastna på livmoderväggen och sedan utvecklas till en fullt fungerande människa. Moderkakan spelar en stor roll i den här processen. Det är bra att känna till dess betydelse och funktioner. För – faktum är att moderkakan är helt fantastisk!

Informationen i det här inlägget ska inte betraktas som sjukvårdsupplysning. Vid oro eller funderingar ska du alltid kontakta barnmorska, vårdcentral eller apotekspersonal.

Vad är en moderkaka?

Du är inte född med en moderkaka, utan den bildas när du blir gravid. Den fäster på livmoderväggen, och är livsviktig för barnet. Det är nämligen genom moderkakan som hen får näring och syre. Allt det här tas upp från mammans blod, går in i moderkakan och vidare till bebisen. Ett annat ord för moderkaka är placenta. Barnet klarar sig inte många minuter utan moderkakan. När barnet väl har fötts fram finns det ingen användning för moderkakan, som du stöts ut av kroppen.

Hur fungerar moderkakan?

Det är inte för inte som moderkakan ibland kallas för livmoderns mirakel. Ett litet tillfälligt organ, som är helt avgörande för att barnet ska leva och utvecklas. Om du förstår hur moderkakan fungerar blir det enklare för dig att göra de allra bästa valen för ditt barn. Du inser hur du kan skydda hen från sådant som kan hämma tillväxten och i stället fokusera på det som är bra för fostret.

Moderkakan formas nästan omedelbart efter befruktningen. Den är unik eftersom den har genetiska egenskaper från både barnet och modern. Även om de är nära besläktade är de ju inte helt de samma. Detta beror på hur moderkakan bildas. När ett ägg blir befruktat sätter det sig på livmoderväggen. “Bäddar in sig” brukar man säga. Samtidigt så delas det här ägget i två delar, och den ena delen blir barnet medan den andra blir moderkakan.

Det är ganska fantastiskt hur kopplingen mellan moder och barn sker. Mammans blod sköljer över blodkärlen i moderkakan, som sedan leder till barnet. Dock blandas inte mammans och barnets blod. Det är som en mur mellan de två skilda blodomloppen. Moderkakan tar bara upp det den behöver för att barnet ska må bra. Allt eftersom graviditeten fortskrider anpassas genomsläppet av molekyler till att släppa in något större molekyler, bland annat de som innehåller antikroppar.

Moderkakan är alltså som ett sorts kopplingscentrum mellan mamma och foster. Ett litet embryo eller foster skulle aldrig klara av en direkt kontakt med yttervärlden. Den näring och antikroppar som den behöver är så pass små att de behöver filtreras in via moderkakan. Syre kommer in till fostret, och koldioxid tas bort. Allt detta sker genom moderkakan och navelsträngen.

Hur snabbt bildas moderkakan?

Den tar sin början bara några dagar efter befruktningen. Det tar flera veckor innan den är helt utvecklad, precis lagom till när fostret behöver ta sin näring därifrån.

Hur får fostret näring innan moderkakan?

Vid befruktningen så ligger ägget i en liten säck, den så kallade gulesäcken. Det är denna som ger fostret den näring som behövs tills moderkakan är färdigbildad.

När tar moderkakan över från gulesäcken?

När fostret kommer in i vecka 9 börjar gulesäcken att dra sig tillbaka. För då är moderkakan redo att ta över, och det behövs även lite mer näring och vitaminer för fostret.

När fäster sig moderkakan?

Det befruktade ägget tar sig ganska snabbt till livmoderväggen för att fastna där. Samtidigt så delar sig cellerna och moderkakan börjar bildas. Till en början är den liten, men den fortsätter att förgrena sig. Vartefter den växer inåt mot livmoderns slemhinna så börjar den se mer och mer ut som ett litet träd. Den fäster sig alltså ganska snabbt, men blir helt förankrad efter några veckor.

Vart tar moderkakan vägen? (efter förlossningen)

Efter födseln finns det inte längre någon funktion med moderkakan. Därför kommer den ut efter barnet, den så kallade efterbörden. Navelsträngen som band samman barnet med mamman, via moderkakan, klipps av. Detta så viktiga organ har nu fullfört sin uppgift.

Läs även: Förvärkar, värkar eller sammandragningar? Så vet du!

Moderkakan kontrolleras så att den är i bra skick efter förlossningen, detta för att se om det finns några risker för fostret. Sedan slängs moderkakan som biologiskt avfall (om du inte uttryckt önskan om annat).

Hur mycket väger en moderkaka?

Det är ett ganska stort organ, som kan väga mellan ett halvt och ett kilo. En del kvinnor har en moderkaka som väger ännu mer, kanske upp till ett och ett halvt kilo.

Moderkakans utveckling och förändringar

Det finns många små och stora mirakel runt en graviditet, och moderkakan är sannerligen en av dessa. Från så gott som ingenting utvecklas detta tillfälliga organ, som sedan fungerar alldeles utmärkt under flera månaders tid.

När embryot fortfarande är några millimeter stort så fäster det sig på livmoderväggen. Cellerna börjar dela på sig och moderkakan bildas. Den kommer så småningom sitta rejält förankrad i livmoderslemhinnan, med tentakler som liknar på ett träds rötter. Du är troligtvis i vecka 3 eller 4, eftersom man räknar från sista menstruationens första dag.

Efter cirka fyra veckor är moderkakan helt färdig, och kommer nu att spela en vital roll för ditt barns välmående. På ett enastående sätt kommer era blodomlopp att samarbeta. Näring och annat förs över från modern, och slaggprodukter tas tillbaka från bebisen. Hela tiden utan att ert blod blandas, men på ett utmärkande effektivt sätt.

Till en början sitter moderkakan på samma ställe som embryot valt att fästa sig på. Vartefter graviditeten går framåt brukar den dra sig uppåt. Faktum är att moderkakan växer tillsammans med livmodern. Man brukar kalla den mogen eller helt färdig runt vecka 34. Så vartefter bebisens behov förändras och ökar kommer alltså moderkakan i kapp hela tiden. Eller ligger steget före, som mycket annat under graviditeten.

Forskarna är mycket intresserade av moderkakan. Den är ett organ som kan berätta mycket om hur graviditeten fungerar. Bland annat hoppas man hitta tecken på vilka kvinnor som löper större risk för komplikationer under sin graviditet. Vissa sjukdomar kan leda till problem, men det är inte alla kvinnor som drabbas. Sådana här saker försöker man förstå från moderkakan. I tillägg är läkarna måna om att se när moderkakan själv inte fungerar. Man har utvecklat en teknik med magnetkameror för att upptäcka på ett tidigt stadium hur moderkakan mår, och därmed undvika allvarliga komplikationer.

Moderkakan som hormonproducent

Detta underbara organ producerar en del hormoner som är bra för dig som väntar barn. Till att börja med är det enbart moderkakan som tillverkar hormonet koriongonadotropin. Det stimulerar cellerna i gulesäcken, eller gulkroppen, att producera ännu mer progesteron. Som i sin tur behövs för att graviditeten ska gå framåt. Placentalaktogen å andra sidan ökar glukosnivån i mammans blod, vilket ger näring till bebisen. Samtidigt så tillverkar även moderkakan de nästan vanliga hormonerna östrogen och progesteron.

Östorgen är ett hormon som har ett positivt inflytande på mammans humör. I början av graviditeten är ökningen störst av hCG och progesteron, så det är ganska vanligt att känna sig lite trött och nere. Det är också nu som de flesta lider av illamående, vilket är en reaktion på hCG. Eftersom alla hormoner ökar och ligger på en relativt hög nivå hela graviditeten så är det inte så konstigt om en kvinna inte känner igen sig själv. Du pendlar ofta mellan olika känslor, och kroppen känns också konstig. Samtidigt så behövs hormonerna för att bebisen ska växa sig stor och din kropp ska klara av hela processen.

hCG eller koriongonadotropin är alltså livsviktigt för ditt barn. När du tar ett graviditetstest är det det här hormonet man ser efter, för att veta om du är gravid och hur långt gången du är. Det skickar signaler till gulkroppen och cellerna att det här befruktade ägget hör hemma här. Vi ska ta hand om det och se till att allt går bra. Allt det här har sin början i moderkakan, där hCG produceras.

Läs även: Bildexempel svagt resultat gravid: Svaret på om du är gravid eller inte!

Mystiken runt moderkakan i olika kulturer

Det är intressant att se hur kvinnor i olika kulturer ser på moderkakan och dess roll. Samt vilka seder som är mer eller mindre vanliga. I Etiopien så skakar man på kvinnan efter förlossningen för att moderkakan ska komma ut. När man gräver ner moderkakan i Kambodja så skyddas platsen av taggiga växter, eftersom man tror att barnets själ är förknippat med moderkakan.

I många kulturer tror man att moderkakan är besläktad med barnet på ett eller annat sätt. Vilket ju inte är så väldigt långt bort från den vetenskapliga beskrivningen. Den är också nära kopplad till barnets liv och framgångar. Därför behandlas ofta moderkakan med vördnad. Det är inte ovanligt att man tvättar den med speciella medel och sveper in den noga. För att sedan ofta begrava den med ritualer på ett särskilt ställe.

Maori folket på Nya Zeeland har samma ord för moderkaka och jorden. De tror att när moderkakan begravs skapas en särskild koppling mellan jorden och det nyfödda barnet. Barnmorskorna i Ukraina är försiktiga med att inte begrava moderkakan under en dörr eller någon annanstans där folk passerar, för då tror man att mamman kan bli steril. På Bali hänger man upp moderkakan i ett tomt kokosnötskal, det finns gravplatser som är fulla av moderkakor som svänger i vinden.

De flesta svenska kvinnor kanske inte tror på alla de här sedvänjorna och ritualerna. Man vet lite mer tekniskt om vad en moderkaka är och varför den finns där. Samtidigt så visar ändå de här sederna att folk alltid förstått hur viktig moderkakan är. Det är kanske bara ett tillfälligt organ. Utan den hade det inte blivit någon graviditet över huvud taget. Inget litet underverk hade fötts, fullt utvecklat och välnärt. Så att visa respekt eller uppskattning för moderkakan är inte så dumt trots allt.

Ovanliga fakta om moderkakan

Att moderkakan är unik finns det inget tvivel om. Bland annat är det bara det här organet som är tillfälligt och som inte behövs när barnet väl har fötts. Det finns flera små intressanta fakta om moderkakan som kan vara kul att känna till.

• Enäggstvillingar delar inte nödvändigtvis moderkakan. Beroende på när celldelningen sker så kan det finnas antingen en eller två moderkakor i livmodern.

• Celler från fostret kan gå över till modern via moderkakan. Man har funnit vissa celler i bland annat levern och njurarna hos mamman. De förblir där flera år efter förlossningen. Troligtvis är de till för att läka skador eller hjälpa med andra problem.

• Så länge moderkakan finns på plats så hålls mjölken tillbaka, trots att fostret är fullgånget och kroppen är redo. När den har kommit ut så rinner mjölken till, då är dörren öppen så att säga.

• Många kvinnor tillagar och äter moderkakan efter förlossningen. En del menar att det kan förhindra depression efter födseln.

• Moderkakan kallas ibland för livets träd, troligtvis för att den förgrenar sig som rötterna på ett träd. När den kommer ut och ligger platt så ser den verkligen ut som ett vackert träd.

• Om du delar barnets födelsevikt med sex, så får du moderkakans vikt.

• Moderkakan är lång. Om du lägger alla dess kapillärer i en lång rad så mäter de drygt 5 mil.

Placering moderkaka

Moderkakans placering är en av de saker man ser på när du gör den stora ultraljudsundersökningen som är rutin runt vecka 18. Om den då sitter litet lågt brukar man erbjuda ett till ultraljud efter någon tid för att se om den dragit sig uppåt.

Eftersom moderkakan bildas när det befruktade ägget delar på sig, så hamnar den till en början precis bredvid embryot. Men sedan börjar ju allting förändras där inne, och det pytte lilla embryot blir allt större.

Under den här processen så flyttar moderkakan lite på sig under graviditeten. Vartefter bebisen växer, och även livmodern, så kommer moderkakan att dra sig lite längre upp. Det är viktigt eftersom den annars kan komma i vägen för barnet vid förlossningen.

Moderkakan komplikationer: Störningar i moderkakans funktion

En av orsakerna till att man är så noga med att se var moderkakan sitter vid ultraljudet är att det kan bli komplikationer med den. Då är det bättre att vara väl förberedd, och undvika svåra situationer. Det är inte vanligt, men kan hända. Bland annat ser man efter:

Föreliggande moderkaka (Placenta previa)

Det här betyder att moderkakan ligger i vägen för barnet när det ska komma ut den naturliga vägen. Vid ultraljudet när du är ungefär i mitten av din graviditet så har cirka 5% av alla kvinnor en föreliggande moderkaka. Sedan flyttar den på sig så risken för att du ska ha det vid tiden för förlossningen är bara en halv procent. För kvinnor som har gjort kejsarsnitt vid tidigare graviditeter ökar risken för föreliggande moderkaka.

Läs även: Föreliggande moderkaka (placenta previa): Orsaker, ärftlighet & risker (stor guide)

Det är inte ovanligt att du har blödningar från slidan om din moderkaka är föreliggande. Beroende på hur pass mycket av moderkakan som täcker öppningen så bestämmer doktorn om du kan föda naturligt eller om det är läge för ett kejsarsnitt. Risken är nämligen stor för blödningar som inte är bra varken för mamman eller barnet.

För tidig moderkaksavlossning (Abruptio placentae)

Det är ovanligt att moderkakan lossnar för tidigt, det vill säga innan barnet kommit ut. Om det skulle ske så är det en akut situation. Barnet behöver moderkakan tills den kan börja andas själv. Därför gör man ofta ett akut kejsarsnitt för att få ut bebisen.

Du kan själv känna när moderkakan börjar lossna. Ofta ger det starka buksmärtor, och du börjar kanske att blöda. Livmodern drar ihop sig och blir hård, utan att slappna av emellanåt. Barnet rör sig inte heller lika mycket som tidigare. Om du har några av de här symptomen bör du vända dig till vården direkt. De kontrollerar med ett ultraljud och CTG hur barnet mår.

Bristande funktion i moderkakan (placentainsufficiens)

Ibland sätter sig inte moderkakan som den ska. Eller så fungerar den inte till 100%. Det här är allvarligt eftersom barnet då kan få syrebrist. Allt sker ju genom moderkakan, det är genom den som fostret andas och får sin näring.

Havandeskapsförgiftning, också kallat preeklampsia, är något som forskarna fortfarande inte är helt säkra på varför det uppstår. Man tror att det finns en koppling till en bristande funktion i moderkakan. Kanske för att celler från bebisen läcker ut i mammans blod och hennes immunförsvar reagerar negativt.

Fastsittande moderkaka (placenta accreta)

Om allt går som det ska kommer moderkakan ut av sig självt efter att barnet fötts. Ibland så växer moderkakan fast i livmodern och då vet man att den inte kommer att lossna efter förlossningen. Ibland kallas det för invasiv moderkaka, när den nästan förankrar sig i livmodern. Det är ganska ovanligt att det här sker. Om det är fallet så måste du förlösas med kejsarsnitt.

Om moderkakan sitter fast måste man skära ut den manuellt, vilket kan leda till stora blödningar. Det är inte ovanligt att mamman får en blodtransfusion vid fastsittande moderkaka. I vissa fall måste man ta ut hela livmodern, en så kallad hysterektomi.

Hur lång tid tar det innan moderkakan kommer ut?

När barnet kommit ut fortsätter du ofta ha krystvärkar. Livmodern drar ihop sig och inom en timme brukar moderkakan komma ut. Det är en helt naturlig process som är en del av förlossningen.

Får man ta hem moderkakan?

På vissa sjukhus så frågar de faktiskt om du vill ha med dig moderkakan hem. Bland annat för att allt fler kvinnor vill göra något speciellt av den. Den är så nära kopplad till barnet att man gärna gör någon ritual av det. Kanske gräva ner den vid ett vårdträd eller något liknande.

Får man äta moderkakan i Sverige?

Det har blivit populärt att tvätta av moderkakan, torka den och lägga in den i kapslar. Sedan äter mamman dessa, som en del av förlossningsupplevelsen eller för att hon tror att det är nyttigt. I vissa länder äter man den rå, men det vanligaste är att torka den. Du kan få hjälp med det här av en doula eller annan utbildad person. Det är alltså helt lagligt att spara moderkakan och äta den om du så önskar.

Är det bra att äta sin moderkaka?

Detta är en omdiskuterad fråga. De som främjar seden att äta moderkakan säger att den är rik på hormoner och järn som den nybakade mamman behöver. Samt att den stärker bandet mellan mor och barn, stimulerar hjärnan att ta hand om den nyfödde. Risken för depression minskar.

Å andra sidan finns det många läkare som varnar för att äta moderkakan. En del tycker det är rent av farligt, eftersom moderkakan tar hand om bebisens slaggprodukter. Men också för att det inte finns så mycket forskning och underlag för att säga att det är riskfritt.

Hur smakar en moderkaka?

Om du torkar och kapslar in moderkakan så känner du inte så mycket smak. Om du äter den rå så smakar den ganska mycket järn. Lite köttig och saftig, som en blandning av lever och njure. Det är ju trots allt ett organ.

Hur mycket kostar en moderkaka?

Det finns doulor eller andra personer som jobbar med att kapsla in den torkade moderkakan eller som framställer en tinktur som du kan dricka. Att kapsla in moderkakan kostar runt 4000 kronor, tinkturer några hundralappar.

Den underbara moderkakan

Det är alltså tydligt att moderkakan är väldigt viktig för ditt växande barn. Ett tillfälligt organ som bara blir bättre vartefter månaderna går. Organet kommer ut av sig självt när dess jobb är klart. Bättre kan det nästan inte bli. Vare sig du väljer att göra något med moderkakan efter förlossningen eller inte så är det helt klart något att uppskatta. En stor del av miraklet med att vara gravid och föda barn.

Det känns hemskt, men är ändå inte farligt. Ibland drar muskeln i vaden ihop sig och blir hård som en sten. Kramp i vaden är ganska vanligt när du väntar barn. Även om det är otrevligt och kan göra ont ibland så är det inte något du behöver oroa dig för.

Kramp i vaden kan bero på en förändrad saltbalans i kroppen när du är gravid. Andra menar att det kan ha att göra med den naturliga viktökningen. Exakt vad krampen beror på och hus man kan minska besvären tänkte vi gå igenom i dagens inlägg.

Informationen i det här inlägget ska inte betraktas som sjukvårdsupplysning. Vid oro eller funderingar ska du alltid kontakta barnmorska, vårdcentral eller apotekspersonal.

Kramp i vader och ben under graviditeten

Det är inte bara när du väntar barn som du kan få kramp i olika muskler. Dock kan kvinnor som aldrig upplevt det förut kan få kramp ganska ofta under graviditeten. En del tycker det är värst i början, medan andra får mer problem nära förlossningen. Andra känner av det hela graviditeten, speciellt på natten. Så om du får kramp i vaderna när du är gravid så ska du veta att det är väldigt vanligt.

Läs även: Svullna fötter gravid: 14 åtgärder för att minska svullnaden

Vad är sendrag?

Sendrag är en akut kramp i en enskild muskel eller en grupp av muskler. Egentligen har det inte så mycket att göra med senor. Det ser ut som en sena när muskeln spänns, därav namnet. Man vet faktiskt inte så mycket om sendrag i allmänhet, orsakerna är inte helt kända. Eller rättare sagt, det finns flera teorier eller anledningar till att du får sendrag, men man vet ofta inte vilken som passar in.

Hur känns kramp i benet och vaden?

Det gör ofta rätt ont med kramp i benen eller vaderna. Muskeln drar ihop sig till en hård boll och du får smärtor. Man kan se hur muskeln är tajt och krampig. Vanligtvis går det över av sig själv inom några minuter, men du kan göra en del saker för att lindra situationen.

Varför får man kramp i vaden när man är gravid?

Det där med kramp i vaderna är alltså ganska diffust, man är inte helt säker på orsaken. Men när du är gravid händer det mycket i kroppen och man har kommit fram till en del saker som kan förorsaka kramper.

Här är några anledningar till kramp i vaden under graviditet:

• Förändringar i blodcirkulationen
• Graviditetshormoner
• Vätskeuppbyggnad
• Förändringar i saltbalansen
• Kalkbrist
• Magnesiumbrist
• Sömnförändringar

Förändringar i blodcirkulationen

När du blir gravid förändras hela kroppen. En av de funktioner som verkligen påverkas är blodcirkulationen. Du får ökad blodvolym, mer blod pumpas ut från hjärtat samtidigt som motståndet i blodkärlen minskas. Allt för att du och barnet ska klara av er månader lång resa tillsammans. Allt det här leder till en ökad belastning på blodkärlen i benen, vilket kan ge dig kramper.

Läs även: Lågt blodtryck gravid – Risker, behandling & mina erfarenheter!

Påverkan av graviditetshormoner

Ibland känns det som att allting skylls på graviditetshormonerna. Men faktum är att de är oerhört aktiva och ligger bakom bra mycket av det du upplever under graviditeten. De kan vara orsaken till att du får kramp i benen. Hormonerna styr mer i kroppen än bara barnets tillväxt, så som exempelvis vätskebalans och ämnesomsättning.

Uppbyggnad av vätska

Mängden vätska i blodströmmen ökas under graviditeten. Samtidigt så är det många kvinnor som är trötta och gärna vilar mycket. Ofta är det nödvändigt, men kan också göra så att lymfsystemet inte klarar av att forsla undan all vätska som vanligt. Då kan du både bli svullen och få kramp i benen.

Förändringar i saltbalansen

Musklernas funktion är till stor del beroende av saltbalansen i kroppen. Man vet att ändringar i den (framförallt brist på salt men även ett överskott) kan leda till kramper. Saltbalansen hör till stor del ihop med vätskebalansen i kroppen. Båda dessa funktioner påverkas av en graviditet.

Brist på kalk

Även om fostret är litet så behöver det en hel del näring. Kalcium är ett viktigt ämne som lägger grunden för dess skelett och tänder. Som med många andra ämnen går det mesta till fostret, och det är lätt för mamman att få kalkbrist om hon inte är uppmärksam. Kalkbrist är en de saker som kan ge dig kramper i vaderna.

Brist på magnesium

En mineral som är nära kopplad till kalcium, och där balansen mellan de två är viktig. Magnesium hjälper muskeln att slappna av. Så om du inte har tillräckligt av det ämnet så kan du lätt få kramper, eller kontraktioner. Muskeln klarar inte riktigt av att släppa taget och vila.

Hur sömn påverkar musklerna

Varje dag använder du dina muskler mer eller mindre, och de blir lite slitna. När du sover så byggs musklerna upp och blir starkare, speciellt om du tränar. Så om du inte får med dig tillräckligt med sömn, eller om den inte är god, så kommer det att märkas på dina muskler. De blir trötta, blir svagare och kan krampa sig om du har otur.

Läs även: Hur sover man bäst som gravid? Tips & Råd

Skillnad mellan kramp i vaden och restless legs syndrom

Restless leg syndrom (RLS) kallas ibland också för Willis-Ekboms sjukdom (WED). Det är en neurologisk sjukdom där benen domnar bort, och det pirrar eller sticker i dem. Vanligtvis så känner du av det när du ligger ner eller sitter stilla en längre stund. Sjukdomen kan vara ärftlig och brukar då visa sig redan i 30-års åldern. Eller så beror det på järnbrist, diabetes, njursvikt eller reumatism. Då brukar symptomen komma senare, när orsakerna är mer utbredda.

Namnet restless leg syndrom används inte lika mycket nu för tiden, men är en ganska bra beskrivning. Du har svårt att hålla benen stilla, speciellt när du lägger dig ner för att sova. Det är så pass störande att du har svårt att somna in.

Kramper däremot är tillfälliga, en muskel som drar ihop sig och blir hård. Det kan göra ont, vilket inte är lika vanligt med RLS. När du har restless leg syndrom är det en krypande känsla som gör det svårt att ligga still. Orsakerna är olika, och så är behandlingen.

När är det vanligast med sendrag gravid?

Du kan ha kramper och sendrag så gott som hela graviditeten. En del beror på orsaken som ligger bakom. Mot slutet av graviditeten är musklerna verkligen ansträngda till sitt yttersta. Det är också då som de flesta upplever sendrag, speciellt på nätterna. Bland annat påverkas blodcirkulationen av all den ökade vikten.

Du kan även uppleva kramper tidigare, en del har fler problem i början av graviditeten. Om det har att göra med brister på olika ämnen, hormoner och liknande orsaker kan det drabba dig när som helst. Det är en av anledningarna till att du bör kontrollera sådana saker med ett blodprov.

Varför är kramp i vaden vanligare nattetid?

Musklerna blir mer känsliga när du ligger ner för att sova. Cirkulationen till benen minskar, din kroppstemperatur sjunker och likaså ämnesomsättningen. Har du då en benägenhet till kramper, som mineralbrist eller graviditetshormoner kan ge dig, är det troligt att du drabbas just då.

Nattetid är den stund då musklerna bör slappna av och förnya sig. De behöver inte jobba, så att säga, och kan därför koncentrera sig på sig själva. Om du har magnesiumbrist, till exempel, så klarar de inte av att slappna av. Det går emot deras naturliga funktion på natten vilket gör dig mer benägen att få kramper.

När går det över?

Kramperna brukar inte hålla på mycket längre än några minuter. Problemet är ofta att de hindrar dig från att somna. Du blir medveten om benen och det blir ännu svårare att slappna av. Värken väcker dig och du kan inte somna om så snabbt.

Vad ska man göra om man får kramp i vaden?

Förutom att försöka hitta orsaken, om det finns en sådan, och göra någonting åt problemet så kan du även göra annat som lindrar symptomen.

Stödstrumpor

Poängen med stödstrumpor är att förbättra blodcirkulationen i benen. Det är alltid ett problem när du är gravid, och en vanlig orsak till kramp i vaden. Du kan ha på dig strumpan hela dagen, men ska inte sova med den. Det finns olika modeller som är anpassade till olika stadier i graviditeten. Ett tips är att ta dem på sig det första du gör när du stiger upp, innan benen hunnit svullna till.

Stretching

Det kan fungera med lite lätt stretching av vaderna innan du går och lägger dig. Förläng musklerna och hjälp blodet att flöda fritt genom cellerna. Det här kan du också göra när krampen redan har börjat, för att frigöra de muskler som dragit ihop sig.  

Massage

Du kan be din partner eller en vän massera benen om du inte når ner på grund av magen. Även massage är ett sätt att öka blodcirkulationen och få musklerna att bli mer avslappad. Gör det innan du går och lägger dig, eller när du börjar känna av en kramp.

Positioner som kan hjälpa

Du kan prova att höja fotändan, det är lätt genom att lägga en kudde under lakanet eller madrassen. Om krampen börjar kan du också trycka hälen mot gaveln på sängen, det är en form av stretching. Det kan även fungera om du ställer dig upp en stund.

Värme och kyla

Både värme och kyla kan fungera mot sendrag. Ta en varm dusch eller bad, låt musklerna bli genomvarma. Använd vetekuddar eller en varmvattenflaska på benen. Många har funnit att det här fungerar bra mot kramper, medan kyla lindrar om du har krypningar eller det pirrar i benen. Du kan blöta en handduk i kallt vatten och linda runt vaderna.

Drick vatten regelbundet

Vätskebrist är något som kan ge alla kramper, inte bara gravida kvinnor. Försök hålla ditt vätskeintag på en bra nivå hela dagen. Om du upplever kramper på kvällen så drick gärna lite extra innan du går och lägger dig. Det är inte så roligt när man måste kissa, men det kan du ändå inte undvika.

Läs även: Ständigt törstig gravid? Vad du behöver veta om uttorkning och vätskebrist under graviditeten!

Tåhävningar

Det här är något du kan göra hela dagen, satsa på att upprepa det en 20–40 gånger. Muskeln blir starkare och fungerar bättre. Det ligger nära till hands att vila eller sätta sig ner när du får ont. Tåhävningar gör muskeln mer aktiv och minskar problemen med kramper.

Vad har man brist på om man får kramp?

Om du har kramp i ben eller vader så bör du så fort som möjligt kontrollera om du har brist på en eller flera saker. För om så är fallet är det enklare att göra något åt problemet. Plus att det finns flera andra orsaker till att du inte vill ha brist på någonting.

Kalk

Kalkbrist är ganska vanligt när du väntar barn. På något sätt suger sig det där lilla pyret åt sig mycket näring, vilket ju är bra. Om man har konstaterad kalkbrist kan man få kalktabletter utskrivna på recept för att se om kramperna upphör eller sker mer sällan. Fråga gärna barnmorskan om råd, och kontrollera eventuellt dina värden.

Magnesium

Normalt får du i dig det mesta magnesiumet från kosten. När du är gravid och mår illa så är det extra lätt hänt att du får en brist. Eller så är det helt enkelt så att det går åt mer magnesium när du samtidigt ska hjälpa barnet att växa till sig. Det gäller att hitta en lagom balans mellan kalcium och magnesium, för de kompletterar varandra.

Potassium/kalium

På svenska kallas mineralet vanligtvis för kalium, medan man fortfarande använder potassium på engelska. Samma sak, något som är viktigt för dina celler. Speciellt de som finns i musklerna. En kaliumbrist kan leda till kramper, så kontrollera gärna dina kaliumhalter om du lider av det. Du finner också kalium eller potassium i nötter, gröna grönsaker samt kött och kyckling.

Läs även: Gravid vitaminer och tillskott – Stor guide!

B-vitamin

B-vitaminer av olika slag är viktiga för muskelfibrernas energiomsättning. Så om du har brist på B-vitaminkomplexet kan det ge dig muskelkramper. Olika former av B-vitamin är redan standard som tillskott för gravida, eftersom de är viktiga för så många andra funktioner.

Vätska

Kramper kan uppstå om du har vätskebrist i kroppen. En del märker skillnad direkt när de dricker tillräckligt med vatten under dagen, och gärna en hel del på kvällen då det är vanligt med kramper. Pröva på att dricka lite saltare vatten, typ mineralvatten eller vätskeersättning. Brist på salt eller vatten kan irritera musklerna, som då är mer benägna att dra ihop sig.

Förebyggande åtgärder mot kramp i vaden

Att vänta barn är ingen sjukdom, det har du säkert fått höra många gånger. Det kan ändå vara ganska jobbigt att vara gravid. Därför lönar det sig att göra allt för att du ska må bättre och eventuellt slippa en del besvär. Kramper i benen är en sådan sak som du ofta kan förebygga.

Regelbunden motion

Lätt motion har visat sig fungera bra mot kramper i vaden. Du stärker muskeln samt ökar blodcirkulationen. Se till att ersätta den vätska du svettar bort, och överansträng inte dina muskler. Det är också viktigt att du har bra skor på dig när du tränar, som stöder foten och benen. Välj en sko som passar den aktivitet du håller på med.

Rätt kosthållning

Din kost spelar in på hur musklerna mår rent allmänt. Eftersom kramper ibland kan bero på mineralbrister så kan du förebygga genom att äta rätt kost. Fullkorn, fisk, bananer, nötter är förslag på livsmedel som är bra mot kramp i vaden. Variera kosten och se till att få med dig något varje dag från olika näringsgrupper. Koffein kan ha en negativ inverkan på muskulaturen. Många gravida kvinnor avhåller sig redan från koffein, annars kan det vara något du bör pröva.

Stretching

Det rekommenderas att du stretchar både före och efter ett träningspass. Likaså om du känner att en kramp är på väg, för ibland sker det långsamt. Många har märkt att lite stretching innan de går och lägger sig hindrar kramperna från att uppstå. Du förlänger muskeln vilket ju är motsatsen till en kramp.

Läs även: Packa förlossningsväska: Vad du behöver & inte behöver i din BB väska!

Kan kramp vara ett tecken på något allvarligare?

Det troligaste är att du får kramp på grund av något som har att göra med din graviditet, så pass vanligt är det. Det finns naturligtvis andra orsaker som kan vara allvarliga. Se till att utesluta dem och ignorera inte tecknen. Bland annat kan för lågt blodsocker hos diabetiker leda till kramp samt att huvudskada, epilepsi eller hög feber leda till kramper.

När ska man söka medicinsk hjälp?

Om dina kramper är väldigt svåra kan det vara läge att ringa 1177, eller gå till vårdcentralen. Likaså om du misstänker att något inte står rätt till. Du känner din kropp, så lita på magkänslan. Ibland svullnar benen upp, vilket också är vanligt när du väntar barn. Om det bara är det ena benet kan det vara fråga om en trombos, så kontakta vården. Eller om svullnaderna och kramperna håller i sig under en längre tid.